Drottninggatan efter terrordådet i Stockholm 2017. Foto: Pontus Lundahl/TT

ANALYS: Terrorkampen är koncentrerad på en aktör

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

En oförändrad terrorhotnivå och ingen ökning av antalet våldsbejakande islamister. Men de har å andra sidan aldrig någonsin varit fler i Sverige tidigare, och när det gäller risken för attentat så är det den våldsbejakande islamistiska miljön som utgör det största hotet. Så står det i Säpos årsrapport för 2018 som presenterades i dag.

Så vad ska man tro? Kan det trots allt vara över nu?

Sofia Bering

Reporter SVT Nyheter

Terrorattentaten i västvärlden har minskat och det så kallade kalifatet har fallit och de misstänkta IS-terroristerna säger att de inte har sett någon halshuggas – än mindre har de själva dödat någon, utan enligt egen utsago bara lagat mat och kört ambulans. Och nu vill de hem. För nu är Sverige hemma igen. Men det vill inte Sverige.

I Sverige betraktas de som potentiella attentatshot och gärningspersoner i den allvarligaste av brottslighet, terrorism. Så vad ska man göra? För den som följt debatten om IS-återvändarna den senaste tiden synes handfallenheten påfallande. Den döljs inte av de åtgärder man framhåller som kraftfulla.

Den skärpta terrorlagstiftningen som införts de senaste åren, och är på väg att införas, går ju inte att tillämpa på IS-anhängarna. Och den internationella tribunal man vill lämpa över straffansvaret på döms ut, eller åtminstone ifrågasätts, av ledande folkrättsexperter.  

Nej, det är inte över

IS-propagandan strömmar alltjämt genom nätet och i sociala kanaler och den mest troliga attentatspersonen är, enligt Säpo, en ensamagerande person som inspirerats av den. Inte nödvändigtvis en IS-återvändare, som Säpo säger sig ha god koll på, utan en person som inte syns på radarn förrän det är försent.

Men trots bittra och förödande erfarenheter av terrorattentat i Sverige redan på 70-talet, trots att IS var långt ifrån det första terrornätverk som svenskar reste för att ansluta sig till, och trots att lagstiftningen uppdaterats kontinuerligt och åratal av uppmaningar om att hela samhället måste hjälpas åt i kampen mot terrorismen – såväl myndigheter på alla nivåer som det civila samhället – så är det svårt att frigöra sig från bilden att terrorkampen i praktiken alltjämt är koncentrerad på en aktör: Säpo och dess förmåga att identifiera potentiella terrorister och avvärja attentat. 

– Vi har en bra bild och är förberedda på att kunna hantera den här frågan, säger Fredrik Hallström, biträdande chef för Säpos enhet för ideologiskt motiverade aktörer, men menar samtidigt att det kommer att vara en stor utmaning att ta emot alla som kommer tillbaka. 

Nej, det är långt ifrån över – det fortsätter. 

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.