Vi börjar bli vana vid att finansministern strör tiotals och hundratals miljarder omkring sig.
Det är en utsaga som hade känts helt orimlig för all framtid bara för ett halvår sedan.
Men precis då gav sig stockholmarna av på sina sportlovsresor till Alperna, och sedan dess är som bekant inget sig likt. Regeringen och samarbetspartierna har gång på gång lagt fram nya krispaket, påhejade av landets tyngsta, och vanligtvis snåla och stränga, ekonomiprofessorer.
I dag presenterades 100 miljardersåtgärderna för nästa år, och det finns en avgörande skillnad, jämfört med de tidigare krispaketen. De nya pengarna är i huvudsak inte till för att stoppa någonting, alltså krisen, utan för att starta någonting. Det är de här pengarna som ska få igång motorn och hjulen att rulla. Och då är det förstås avgörande att fordonet är riktat åt rätt håll.
Det handlar om att inte subventionera jobb utan framtidsutsikter, utan i stället stötta och underlätta för jobb som har framtiden för sig. I den här krisen, där många unga blivit av med jobb, är det särskilt viktigt.
Nu gäller det att räkna ut hur samhället kommer se ut framöver, för att veta vilka åtgärder som ger mest varaktiga jobb. Den sortens räkneövningar präglade dock inte finansministerns presentation i morse. I stället presenteras en osannolikt lång lista på saker, inom i sig viktiga teman.
Grön omställning otroligt viktig
Att satsa så mycket stödpengar som möjligt på grön omställning är otroligt viktigt, det påpekade inte minst OECD förra veckan, med diagram som visade att mycket mer stöd går till fossilbaserad verksamhet än hållbar.
Men det är inte helt enkelt att se hur detta faktum kan föranleda landets styrande att diskutera upprustning av spångar över vattenpölar i naturreservaten i samband med dagens historiska krisbudget.
Säkerligen är det många av åtgärderna som presenterades i dag som faktiskt kommer ge jobb – inte minst olika utbildningssatsningar, statliga pengar till kommunerna, och skattesänkningar om de går raka vägen till konsumtion. Men det är nog lika säkert att många åtgärder, för tiotals miljarder, har drivits igenom av andra skäl än att de varit den bästa bedömningen av vad som kommer skapa flest jobb.
Om allt går som regeringen och andra prognosmakare tror, att stora delar av årets BNP-ras hämtas in redan nästa år, så är det kanske inte hela världen med de bortslarvade miljarderna.
”Bygger på att ingenting går fel”
Arbetslösheten kommer visserligen öka nästa år oavsett, men med den snabba återhämtningen av BNP man förutspår så kommer pandemin kanske ändå inte att leda till år av utslagning av företag och människor.
Men, det bygger på att ingenting går fel framöver. Inga nya omfattande nedstängningar, ingen stor smittspridning, ingen stor konkursvåg, kreditkris eller börskrasch.
Att så många prognosmakare fastnat för denna glädjekalkyl är lite svårt att förstå – någon eller några brukar ju vara mer pessimistiskt lagda än andra.
I dagens finansplan beskrivs riskerna trots allt. Där finns det också med ett lite mer deppigt scenario. I det scenariet ligger BNP ett par hundra miljarder lägre än huvudscenariot nästa år. Då är det bra om pengarna i budgeten idag gjort så stor nytta som möjligt – för inte ens Sverige kommer, trots de goda statsfinanserna i utgångsläget, kunna tuta och köra på kreditmarknaden hur länge som helst.