Finansminister Magdalena Andersson (S) krävde en handlingsplan för att komma åt problemen med e-handeln. Foto: TT

Analys: ”Vilket ansvar har egentligen finansminister Magdalena Andersson?”

Publicerad
Analys ·

Närmare hälften av allt som svenska folket har beställt av e-handlarna från framför allt Kina har inte hämtats ut de senaste månaderna. Det är förstås ett underbetyg för det nya systemet som Postnord sjösatt.

Men vilket ansvar har egentligen finansminister Magdalena Andersson (S) som har krävt en handlingsplan för att komma åt problemen med e-handeln.

Jan Nylander

Ekonomireporter

Det är många som tagit på sängen av den enorma succé som internethandeln blivit de senaste åren där helt nya mönster uppstått i världshandeln. Ett sådant är att några av de stora jättarna byggt upp handelsplattformar där man utnyttjat att Kina i postsammanhang betraktas som ett u-land. Det gör det mycket billigt att frakta varor till oss i Sverige.

Därför har det gått att köpa elektronik, mobiltelefonskal, hårsnoddar för bara några tior inklusive frakt vilket har fått handeln att explodera. Det finns nu sajter där unga tjejer provar kläder de beställt från Kina och visar upp sig och jämför med bilderna på sajterna och ger betyg. Och oftast är kommentaren att kvaliteten är kanske inte den bästa men eftersom det är så billigt är det ändå värt besväret.

Finansministern krävde krafttag

Därför översvämmades Sverige av billiga prylar från framför allt Kina. Och i december så nåddes kulmen. Tänk er själva vilka berg det blir när det varje dag anlände containrar med 160 000 paket till Postnords terminal utanför Arlanda men där ytterst få betalade in svensk moms. Och det fick finansminister Magdalena Andersson (S) att gå i taket. Så här svarade hon på en fråga i riksdagen i januari i år.

”Jag har begärt att Tullverket tar fram en handlingsplan där det framgår vilka åtgärder Tullverket avser att vidta för att dels säkerställa att en korrekt uppbörd betalas in till staten, dels underlätta för privatpersoner att betala in moms vid import. Jag kommer att följa utvecklingen noga.”

Det var anledningen till att Tullverket, som när jag intervjuade deras ansvariga i januari tyckte att man skulle utreda frågan, plötsligt tvärvände och krävde att Postnord skulle ta fram en handlingsplan till första mars. Och i mitten av februari stod det också klart att det inte bara rörde sig om en handlingsplan utan att hela systemet skulle sjösättas samma datum.

Så på bara några veckor skulle Postnord hitta lokaler, göra i ordning IT-system anställda ett antal hundra människor för att samla upp alla varorna, sända ut räkningar till alla de hundratusentals kunderna och sedan hitta varorna där momsen betalats i ett berg av obetalda varor. Det säger sig självt att då går det ofta fel.

Problem hade kunnat undvikas

På frågan varför det varit så bråttom har jag inte fått något bra svar från Tullverket och på Postnord tvår man sina händer vilket tydligt framgår av uttalanden från Postnords kommunikationsdirektör Thomas Backteman. För hade Postnord fått presentera sin handlingsplan den första mars som planerat och sjösatt systemet i maj hade många av dagens problem kunnat undvikas.

Då hade Postnord kunnat testköra sina system och sluppit en del av de barnsjukdomar som fått många arga kunder att kasta sig på telefonen. Ännu viktigare hade alla de hundratusentals personer som köper billiga varor från Kina fått en chans att tänka om.

För det var många som beställde prylar i februari utan att ha en aning om att till exempel mobiltelefonskal de trodde skulle kosta 40 kronor blev nästan tre gånger så dyrt när varan dök upp i mars. Postnord krävde då 75 kronor i administrationsavgift för att se till att momsen på 10 kronor betalades in vilket fick många av helt enkelt strunta i att hämta ut sina beställda varor.

”Skeppa krimskrams med flyg”

Så till alla ni som nu är förbannade över alla misstag som Postnord gjort och som struntar i att hämta ut era paket som nu skeppas tillbaka till Kina: Skjut inte på budbäraren utan tänk i stället på vilka som ligger bakom och försöker sätta käppar i hjulet för svenska folkets nya köpvanor.

Och Tullverket och vår finansminister har förvisso sina skäl till att agera. För att skeppa krimskrams över halva jordklotet med flyg är inte bra för miljön. Det riskerar på sikt också att slå ut tusentals svenska butiksjobb och slutligen är det kunden som köper varan som ska ta ansvar för att den uppfyller alla de regler och lagar som finns inom EU och i Sverige när de privatimporterar.

Men det kunde kanske skett på ett snyggare sätt och med längre framförhållning.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.