Det har blivit en omfattande medial uppmärksamhet kring den efterlysta kvinna som frihetsberövades utanför statsminister Magdalena Anderssons privatbostad strax före jul. Magdalena Andersson bodde inte längre i villan, men i en intervju i Expressen berättar den frihetsberövade kvinnan att hon städat i huset vid ett tillfälle tidigare under hösten. Det är oklart om detta skedde medan Andersson var finansminister, eller om hon då utnämnts till statsminister.
Säkerhetsrutiner uppenbart otillräckliga
Oavsett vad är det anmärkningsvärt att en efterlyst kvinna, som inte har rätt att uppehålla sig i landet och som dessutom dömts för stöld, släpps in i bostaden hos en av landets viktigaste politiker. Det är uppenbart att säkerhetsrutinerna varit otillräckliga eller inte har följts. Kvinnan har uppenbart inte i förväg kontrollerats av Säkerhetspolisen eller andra myndigheter. I så fall får man utgå från att hon stoppats från tillträde.
Oavsett om Magdalena Andersson vid det aktuella tillfället var statsminister eller finansminister så tillhör hon kärnan i den centrala statsledningen. Det är mot den bakgrunden självklart att obehöriga personer inte ges tillträde till privatbostaden. Särskilt anmärkningsvärda är dessa brister i ljuset av att det skett både ett statsministermord och ett utrikesministermord i Sverige. En annan aspekt är den grova maffialiknande brottslighet som växt fram i Sverige de senaste decennierna. Samtidigt varnar myndigheter återkommande för främmande staters underrättelseinhämtning. Allt detta understryker vikten av ett effektivt säkerhetsskydd kring den centrala statsledningen.
Sätter fokus på skuggsamhället
Fallet med den gripna städaren sätter också fokus på en annan omdebatterad fråga de senaste åren, det som brukar kallas skuggsamhällets framväxt. Här lär oppositionen i riksdagen använda det här fallet som ett exempel på att regeringens politik har misslyckats.
Den efterlysta kvinnan har befunnit sig i Sverige under relativt lång tid. Hon kommer från Nicaragua och Migrationsverket fattade redan våren 2020 beslut om att hon skulle avvisas från Sverige. Men det har inte skett. I stället har hon jobbat i Sverige utan tillstånd, och samtidigt gjort sig skyldig till en stöld. Sedan hösten 2021 har hon varit efterlyst för att utvisas.
Regeringen har i flera år betonat vikten av att fler som fått avslag på sin asylansökan ska utvisas snabbare. Det här blev också en fråga i samband med terrorattentatet på Drottninggatan då det visade sig att gärningsmannen också fått ett utvisningsbeslut, men att det inte hade verkställts.
Löfven lovade bättring
Dåvarande statsministern Stefan Löfven lovade bättring, men fallet med den gripna städaren gör att man kan ställa sig frågan hur mycket som egentligen har hänt. Det skuggsamhälle som Magdalena Andersson och andra socialdemokratiska politiker gärna angriper i retoriken verkar frodas, trots att Socialdemokraterna nu styrt landet i sju år.
Faktum är att myndigheterna inte ens vet hur många individer som uppehåller sig i Sverige utan rätt att vara här. Här finns en rad olika uppgifter, men ingen vet alltså säkert. Exempelvis har över 800 000 personer tilldelats så kallade samordningsnummer de senaste decennierna. Hur många av dem som finns kvar i landet är oklart.