I höst har Socialdemokraterna partikongress. Då ska politiken läggas fast inför valet 2022. Partiets vänsterfalang hörs mycket i debatten. Stockholms arbetarekommun har ställt sig bakom förslaget om höjda inkomstskatter för dem som tjänar mest, återinförd fastighetsskatt och höjda kapitalskatter.
Samtidigt har statsminister Stefan Löfven talat om ett nytt politiskt läge efter pandemin medan finansminister Magdalena Andersson har förkunnat nyliberalismens död.
Det tycks alltså vara upplagt för en tydlig vänstersväng när Socialdemokraterna i höst samlas för att lägga fast inriktningen inför valet nästa år.
Men ändå inte.
”Vill absolut inte gå till val på höjda skatter”
Historiskt vet vi att Socialdemokratiska partikongresser oftast slutar i ganska försiktiga kursändringar. På kongresserna dominerar pragmatiska kommunal- och landstingspolitiker från landets olika delar, inte politiska aktivister.
När det stormat förut i olika frågor, t ex om vinster i välfärden 2013, har det oftast landat i kompromisser som gett partiledningen ett ganska öppet mandat. Mycket talar för att det blir en liknande utgång vid höstens kongress.
Och Socialdemokraternas partiledning vill absolut inte gå till val på höjda skatter. I ett läge när partiet klarat sig tämligen väl i opinionen och där Stefan Löfven faktiskt har möjlighet att göra det få klarat av – vinna ett tredje val i rad – lär partiet vara obenäget att ge sig ut på äventyrligheter.
Marginalerna mellan vinnare och förlorare i nästa val lär bli små och vägen till valseger handlar inte om att vinna tillbaka väljare från Vänsterpartiet utan om att befästa och kanske förstärka positionen i den politiska mitten.
”Historien förskräcker”
Historien förskräcker också. Valrörelsen 2010 är ett sådant exempel. De rödgröna partierna ledde över alliansen i opinionsmätningarna ända fram till de i maj presenterade sina förslag till skattehöjningar. Här fanns bland annat återinförd fastighetsskatt och andra skattehöjningar, som visserligen inte var särskilt omfattande, men som de politiska motståndarna snabbt kunde attackera som en ”skattechock”.
Att ordföranden för Stockholms arbetarekommun Anders Ygeman idag inte vill låta sig intervjuas i frågan och att finansminister Magdalena Andersson gång på gång dementerar alla tankar på att fastighetsskatten ska återinföras talar sitt tydliga språk. Och så sent som i dag slog statsminister Stefan Löfven fast att det inte blir tal på att återinföra någon fastighetsskatt.
Socialdemokraternas partiledning är skräckslagen för att åter väcka liv i det gamla skattechocks-spöket.
”Handlar om den borgerliga splittringen”
En viktig förändring som också inträffat under den här perioden, och som alltjämt består, är att den största gruppen svenska väljare numera placerar sig till höger på den traditionella vänster-höger-skalan. Att Stefan Löfven ändå har kunnat bilda regering de två senaste mandatperioderna handlar i stället om den borgerliga splittringen kring Sverigedemokraterna.
”Har gjort det svårt att driva en tydlig vänsterpolitik”
Avsaknaden av en majoritet i riksdagen har också gjort det svårt för Löfven att driva en tydlig vänsterpolitik. I stället har han tvingats till långtgående kompromisser. Allt för att behålla regeringsmakten.
Och det här parlamentariska läget ser ut att bestå även efter nästa val. Ska Stefan Löfven kunna behålla regeringsmakten för en tredje mandatperiod gäller det inte minst att övertyga Centerpartiet om ett nytt regeringssamarbete. Även det är en realitet som Socialdemokraterna måste förhålla sig till inför den stundande valrörelsen.