I svenska valrörelser brukar brottsligheten vanligtvis spela en ganska undanskymd roll. Den här gången är det annorlunda.
Förra året skedde 320 skottlossningar i Sverige, många med dödlig utgång. Gängkriminaliteten har blivit allt grövre. I få andra länder är skottlossningar på öppen gata så vanliga som i just Sverige.
Också debatten kring sexualbrotten har fått stor uppmärksamhet, inte minst om gruppvåldtäkter. Många våldtäktsutredningar läggs dessutom på hög på grund av otillräckliga polisresurser.
”Bidragit till bild av ökad oro”
Antalet anmälda bostadsinbrott ökar och där är uppklarningsprocenten ännu lägre. Enligt polisen rör sig internationella stöldligor tämligen fritt över gränserna.
Terrordådet på Drottninggatan har också bekräftat för väljarna att inte heller Sverige är förskonat från allvarliga terrorbrott.
Allt detta sammantaget har bidragit till att skapa en bild av ökad oro och otrygghet, vilket bland annat kommer till uttryck i de nationella trygghetsundersökningarna.
Visst, det finns också brottstyper där antalet anmälda fall minskar, men väljarna tycks ändå uppfatta den övergripande utvecklingen som att brottsligheten breder ut sig i Sverige. Och det är det som styr politikernas agerande.
Också polisbrist
En annan faktor som starkt påverkat den politiska debatten är polisbristen. Pensionsavgångar och avhopp från yrket i kombination med otillräcklig nyrekrytering har lett till en situation med minskad polistäthet.
Detta i ett läge när trycket på polisen samtidigt har ökat till följd av bland annat grov brottslighet och gränskontroller.
En ljusglimt i sammanhanget är dock att Polismyndigheten räknar med att antalet poliser kommer att öka i år. Behoven är dock omfattande, enligt riksdagspartierna. De flesta partier talar i dag om att det behövs 10 000 fler anställda inom polisen under de kommande åren. De borgerliga partierna vill också ha rejäla lönelyft för polisen i ett försök att öka yrkets attraktionskraft.
Krav på hårdare straff
I svensk samhällsdebatt har kriminalitet och brottslighet ofta diskuterats i termer av sociala bakomliggande faktorer. Den debatten spelar idag en underordnad roll.
I stället är det krav på hårdare straff och fler poliser som utmärker den politiska diskussionen. Detta illustrerades tydligt i SVT Agendas partiledardebatt nyligen när till och med partiledaren Jonas Sjöstedt utbrast att en röst på Vänsterpartiet är en röst på fler poliser.
Just nu sker en intensiv tävlan mellan flertalet av partierna när det gäller att visa upp för väljarna varför just de är bäst på att skärpa lagarna för att stävja brottsligheten.
M har störst förtroende
Moderaterna är det parti som åtnjuter störst förtroende bland väljarna i denna fråga, men Sverigedemokraterna har de senaste åren flyttat fram sina positioner och det är uppenbart att också Socialdemokraterna tänker ta upp striden om väljarna här.
Statsminister Stefan Löfven slog till exempel i sitt tal på första maj fast att lag och ordning är en socialdemokratisk hjärtefråga, vilket för några år sedan varit otänkbart för en socialdemokratisk partiledare.
Kopplas samman med integration
Men tiderna förändras, liksom opinionerna, och för ett stort parti är det livsviktigt att befinna sig där ett flertal inom väljarkåren befinner sig. Både Moderaterna och Socialdemokraterna har lärt sig den läxan av Sverigedemokraternas uppgång. De tänker inte upprepa det misstaget.
Lag och ordning kopplas dessutom av flera partier samman med invandrings- och integrationspolitiken. Utrikesfödda är överrepresenterade i brottsstatistiken, vilket skapar en laddad debatt i skärningspunkten mellan dessa frågeområden. Också denna dimension kommer att bidra till att lag och ordning blir en av de stora valfrågorna, tillsammans med invandrings- och flyktingpolitiken.