Stefan Löfven intervjuas efter Riksmötets öppnande under tisdagen. I klippet analyserar SVT:s politiske kommentator Mats Knutson beskeden som kom under dagen. Foto: Anders Wiklund/TT

Analys: Det här är lugnet före stormen för Löfven

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Lugnet före stormen. Stefan Löfvens regeringsförklaring var en lång katalog av åtgärder som regeringen ska leverera under året. Men i flera av frågorna råder stor politisk oenighet med potential att driva fram en regeringskris.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

De sakpolitiska nyheterna var få i statsministerns regeringsförklaring. Den präglades av coronapandemin och konsekvenserna för det svenska samhället. Den politiska konfliktnivån var låg. Inte bara sjukvården utan också oppositionen fick beröm av statsministern.

Regeringsförklaringen var även en lång katalog över åtgärder som ska genomföras under riksdagsåret. De flesta är kända sedan tidigare och återfinns i januariavtalet eller andra politiska uppgörelser.

Flera frågor kan framkalla regeringskris

Men bakom statsministerns tämligen torra redogörelse döljer sig flera frågor som kan bli mycket jobbiga för regeringen under hösten och vintern. Flera av dem har politisk sprängkraft nog för att kunna framkalla en regeringskris.

Den första är de utvidgade turordningsreglerna, som återfinns i januariavtalet, men där arbetsmarknadens parter nu försöker förhandla fram en överenskommelse. Lyckas inte parterna med det ska regeringen lägga fram en proposition om fler undantag och då har Vänsterpartiet hotat med misstroendeförklaring.

Också migrationspolitiken ska klaras av under hösten och vintern. Regering och riksdag ska ta fram en ny asyllagstiftning som kan träda i kraft vid halvårsskiftet 2021. Då löper den tillfälliga lagstiftningen ut. Det här sätter press inte minst på regeringen, där Miljöpartiet och Socialdemokraterna har helt olika syn på hur migrationspolitiken ska utformas. En fråga med potential att spräcka regeringen, alltså. Detsamma gäller tillståndsbeslutet kring Preems planerade utbyggnad av oljeraffinaderiet i Lysekil. Här har Miljöpartiet sagt blankt nej, medan Socialdemokraterna har en annan syn. Även detta är en politisk fråga som kan framkalla en regeringskris.

Djup spricka om försvaret

Parallellt med dessa tvistefrågor, där oenigheten är mest besvärlig inom regeringen, finns en rad konflikter mellan regeringen och oppositionen.

En är försvarspolitiken. Även om januaripartierna nu är överens om anslagen till försvaret de kommande åren finns en djup spricka i synen på den långsiktiga uppbyggnaden av försvarsmakten.

Trots utdragna förhandlingar finns ännu ingen överenskommelse om den försvarspolitiska inriktningen. En proposition ska läggas på riksdagens bord inom några veckor, men det ser svårt ut.

Förhandlingarna sprack i somras och ännu finns inga tecken på att regeringen kan nå en bred enighet i frågan. I stället har Liberalerna och Centerpartiet ställt sig på samma sida som Moderaterna och Kristdemokraterna med krav på att den militära uppbyggnaden bör siffersättas också 2026 och 2027, vilket framför allt Socialdemokraterna har motsatt sig.

Knepiga avvägningar

Utöver dessa frågor kommer gängkriminaliteten och den grova brottsligheten att fortsätta vara en tung konfliktfråga mellan regering och opposition. Inte oväntat var det också här som Moderaterna och Sverigedemokraterna gick till hårdast angrepp mot regeringens politik idag.

Budgeten betecknas visserligen som historisk, med satsningar på över 100 miljarder kronor. Ändå lär den rymma knepiga avvägningar som kommer att nagelfaras och kritiseras. Här lär finnas både en förlängning av den höjda a-kassan och skattesänkningar som kan vara kontroversiella för inte minst Socialdemokraterna, till exempel sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt inkomstskatt.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.