I veckan tog debatten om skolan återigen fart. Riksrevisionens svidande kritik mot den svenska delen av Pisa-undersökningen har lett till hårda angrepp mot såväl Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson som utbildningsminister Anna Ekström (S). De allvarliga brister i Pisa-studien som uppdagats innebär att det är svårt att dra några säkra slutsatser om utvecklingen i den svenska skolan.
Statsminister Stefan Löfven valde också att lyfta skolfrågan i sitt digitala tal på första maj. Bakgrunden är diskussionen kring friskolornas kösystem och storleken på skolpengen till friskolorna.
En utredning har föreslagit att det nuvarande kösystemet ska avvecklas. Syftet är att minska skolsegregationen.
Frågan är politiskt kontroversiell. När liknande förslag tidigare har lanserats har oppositionen snabbt blåst till strid och lyckats stoppa dem.
Dagens besked kan ge politisk strid
Nu har uppenbart Socialdemokraterna definitivt satt ner foten i frågan. Statsminister Stefan Löfven gick i sitt tal på första maj till hårt angrepp mot vad han menar vara ett ”otroligt orättvist” skolval. Kötid på enskilda skolor ska inte vara ett urvalskriterium. En gemensam antagning ska införas för alla skolor, såväl kommunala som fristående.
Samtidigt vill Socialdemokraterna att statsbidragen till de kommunala skolorna ska höjas relativt friskolorna. Orsaken är, enligt statsministern, att de kommunala skolorna har ett bredare ansvar och därför bör kompenseras för detta.
Om dagens besked från statsministern innebär att regeringen väljer att lägga fram en proposition med motsvarande innehåll kan det bli politisk strid i riksdagen.
Hittills har de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna sagt nej till dessa förslag. Någon majoritet i riksdagen har alltså inte funnits. I så fall måste ett eller flera partier ändra ståndpunkt i frågan.
Fokus på frågor där S är starka
Socialdemokraternas besked i friskolefrågan kan också ses som ett uttryck för partiets önskan att få till stånd en konflikt på den traditionella vänster-höger-skalan. De senaste årens politiska debatt om migration och brottslighet har knappast gynnat det stora regeringspartiet. Under coronapandemin har Socialdemokraterna visserligen återhämtat sig, och när pandemin nu kan vara på väg att ebba ut försöker partiet fokusera på frågor där man är starkare.
I Stefan Löfvens tal på lördagen lyftes inte bara läget inom skolan och behovet av, vad han menar vara, ett mer rättvist antagningssystem. En stor del av talet ägnades åt jobben och sysselsättningen, även om statsministern noga undvek att nämna den höga arbetslösheten. Talet handlade också mycket om välfärden i stort och vikten av fortsatta satsningar.
Utbredd skepsis bland väljarna
Som så många andra politiker använder han gärna erfarenheterna från coronakrisen som intäkt för att just det egna partiets politik är den rätta. Det råder ett nytt politiskt läge, konstaterade statsministern och slog bland annat fast att vinstjakten i välfärden nått vägs ände.
Problemet för statsministern är dock att det även här saknas politiskt stöd i riksdagen för att begränsa vinstdrivande företag inom välfärden. Däremot kan välfärden och vinstfrågan bli en valfråga. Bland väljarna finns en utbredd skepsis till vinster i välfärden.
Frågan är dock hur hårt Socialdemokraterna är beredda att driva den linjen i en valrörelse med tanke på att Centerpartiet pekas ut som en tilltänkt regeringspartner. Få andra partier är nämligen så starka tillskyndare av privata välfärdstjänster som just Centerpartiet.