Men frågan är hur resten av Alliansen kommer att ställa sig till Kristdemokraternas förslag. Hittills har inget av allianspartierna avfärdat Hägglund, men hållningen är avvaktande. Sannolikt vill man först invänta reaktionerna på KD-ledarens utspel.

Samtidigt finns en utbredd oro för den här frågan inom allianspartierna, som de senaste åren har kunnat konstatera ett besvärande väljarflöde till Sverigedemokraterna.

Politisk taktik

Så även om Göran Hägglund säkert talar sanning när han beskriver bevekelsegrunderna för sina förslag finns här självklart också ett mått av politisk taktik.

Den som lyfter denna fråga riskerar visserligen att utsättas för en skoningslös kritik av sina politiska motståndare, men kan å andra sidan belönas rikligt av väljarna. En avvägning som säkert spelar en betydande roll för Kristdemokraterna, som idag ligger farligt nära riksdagsspärren i opinionsmätningarna.

I valrörelsen 2002 var det ett tynande Folkparti som lanserade förslaget om språktest för medborgarskap. Trots att partiet blev hårt åtgånget i valdebatten gjorde man ett succéval.

Hägglund tar risken

I dag är läget delvis ett annat i svensk politik. Sverigedemokraterna har gått från en plats i politikens periferi till positionen som Sveriges tredje största parti.

Risken Alliansen löper, om man gör invandringsfrågan till en stor valfråga, är att Sverigedemokraterna gynnas. Göran Hägglund är beredd att ta den risken. Frågan är om de andra allianspartierna är det.

Svårt för S

Väljer Alliansen att lyfta invandringsfrågan inför valet i enlighet med KD-ledarens utspel ställer man också Socialdemokraterna i ett besvärligt läge. Partiets väljare ser kanske inga problem med Hägglunds förslag, men de är omöjliga att acceptera för samarbetspartnern Miljöpartiet.

Det här handlar alltså om både sak och taktik. Att flytta fram positionen i sakfrågan, att försöka stoppa väljarflykten till Sverigedemokraterna men också om att slå in en kil i den rödgröna koalitionen.