Analys: ”Kändisskap ger inte alltid stort förtroende”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Kändisfaktorn brukar beskrivas som en förutsättning för att skaffa sig stort förtroende inom politiken. Men det går inte att sätta likhetstecken mellan att vara känd och att ha stort förtroende. Miljöpartiets båda språkrör är levande exempel på detta. 

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

När förra statsministern Göran Persson utnämnde nya ministrar brukade ett av hans råd till dem vara att försöka göra sig kända bland väljarna. Syftet var att i nästa steg kunna bygga förtroende, något som är betydligt svårare för en politiker som är okänd bland väljarna. 

Novus har undersökt både hur kända regeringens nuvarande ministrar är bland väljarna och hur stort förtroendet är för dem. 

Några av de mest kända ministrarna är också de som väljarna har störst förtroende för, till exempel statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson. 

Men att vara känd ger inte per automatik förtroende, visar den här undersökningen. 

Indikation på att coronakrisförtroendet  är på väg ned

Miljöpartiets båda språkrör, Isabella Lövin och Per Bolund, har visserligen lyckats göra sig välkända, men har samtidigt lågt förtroende bland väljarna. Både Isabella Lövin och Per Bolund hamnar på topp fem när det gäller kändisskap, men ligger trots detta långt ner i förtroendelistan. 

Mest känd i regeringen är annars statsminister Stefan Löfven. Alla väljare känner till honom, enligt Novus. Löfven toppar också förtroendeligan med 35 procent, visserligen en signifikant nedgång sedan förra mätningen, men ändå några procentenheter före tvåan, finansminister Magdalena Andersson. 

Men det är inte bara statsministern som tappar förtroende i den här undersökningen. Både energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman och inrikesminister Mikael Damberg backar signifikant, vilket innebär att de halkar ner till femte respektive sjunde plats i förtroendeligan. 

Novus förtroendebarometer är en av flera undersökningar som indikerar att förtroendet för regeringen är på väg ner som en konsekvens av att den akuta coronakrisen har trängts ut från den politiska agendan och ersatts av frågor som brottslighet och migration.

Bara två ministrar med positivt balansmått

Faktum är att samtliga ministrar i Löfvens regering tappar förtroende i den här undersökningen utom en enda, högskoleminister Matilda Ernkrans. Hon håller ställningarna, men ligger å andra sidan på en så låg nivå och är så okänd bland väljarna att det är svårt att dra några egentliga slutsatser kring detta. 

Balansmåttet är också intressant. För de allra flesta ministrarna är detta värde negativt, det vill säga att det är fler som uppger att de har lågt förtroende än som uppger att de har stort förtroende för respektive statsråd.  

Faktiskt är det bara två ministrar som har ett positivt balansmått; finansminister Magdalena Andersson och försvarsminister Peter Hultqvist. Sämst balansmått har Miljöpartiets båda språkrör Per Bolund (-39 %) och Isabella Lövin (-49 %).

Nordmark oväntat okänd

Listan över Sveriges mest okända statsråd toppas av landsbygdsminister Jennie Nilsson (S). Hela 66 procent uppger att de inte vet vem hon är. Civilminister Lena Micko (S) kommer strax därefter liksom Matilda Ernkrans och utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S).  

Också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är okänd för en majoritet av landets väljare. Lite märkligt kan tyckas med tanke på att Nordmark var i fokus för nyhetsrapporteringen förra hösten då oppositionen hotade att avsätta henne på grund av förändringarna inom Arbetsförmedlingen. 

En slutsats kan man dock dra: Flera av Stefan Löfvens ministrar har uppenbart misslyckats med det som Göran Persson beskrev som så viktigt, det vill säga att göra sig kända bland väljarna.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.