Veckans avsnitt av Politikbyrån handlar om Miljöpartiets besvärliga läge. För trots att Miljöpartiet aldrig har haft så stort direkt politiskt inflytande som idag, efter snart sju år i regeringsställning, för partiet en tynande tillvaro i väljaropinionen.
I dagens partisympatiundersökning från SCB svarade endast 3,8 procent av väljarna att de skulle rösta på Miljöpartiet om det vore val idag. Det skapar en högst påtaglig oro inom ett parti som faktiskt redan har åkt ur riksdagen en gång. Under fyra procent och det är tack och adjö.
I de senaste riksdagsvalen har trenden varit nedåtgående. Efter valet 2010 då partiet fick 7,3 procent av rösterna har MP backat i två val i följd. Det är särskilt intressant eftersom nedgången sker i en tid då klimatfrågan är mycket viktig för stora väljargrupper.
”Det svenska och tyska Miljöpartiet tycks leva i skilda världar”
Det tyska Miljöpartiet, Die Grünen, har tvärtom lyckats utnyttja väljarnas klimatengagemang för att kraftigt öka stödet i opinionen. Enligt opinionsmätningar i Tyskland kan Die Grünen få över 25 procent av rösterna i höstens val till förbundsdagen och kanske också bli landets största parti.
Det svenska och tyska Miljöpartiet tycks alltså leva i skilda världar.
För några år sedan trodde även de svenska miljöpartisterna att framtiden var deras. Efter framgången i EU-valet 2014 talade de om att bli ”den tredje kraften” i svensk politik. Sverigedemokraterna pekades ut som huvudmotståndaren och det avgörande slaget skulle stå i riksdagsvalet samma år.
Resten är historia. SD växte kraftigt, MP backade. Sedan kom flyktingkrisen och MP tvingades i regeringsställning göra tvärtemot vad man sagt innan valet. Kolbiten från TV-debatterna blev en annan obehaglig påminnelse om hur det kan gå när man lovar för mycket. Vattenfalls tyska kolgruvor stängdes inte, som utlovat, de såldes. Samtidigt avslöjades flera skandaler inom partiet, som väckte frågor om islamistisk infiltration. Bostadsministern Mehmet Kaplan tvingades avgå och en annan framträdande miljöpartist tvingades bort efter att ha vägrat att ta kvinnor i hand.
Övergången till att bli ett grönt maktparti har alltså kostat på för Miljöpartiet. Det har också samarbetet med Socialdemokraterna gjort. Inte bara kompromisserna utan också det faktum att partiet ofta tvingats klä skott för kritik om att regeringen inte klarar klimatmålen.
”Räcker inte för att få fler väljare”
Ständigt låga förtroendesiffror för språkrören är ett annat bekymmer för Miljöpartiet, liksom att partiet har svagt förtroende i nästan alla andra sakfrågor än just miljö- och klimatpolitiken. Uppenbart räcker inte det för att få fler väljare i ett riksdagsval.
För de tyska miljöpartisterna är läget ett annat. Efter lång tid i opposition har partiet inte bara kunnat profilera partiets politik utan också, i väljarnas ögon lyckats bli det tunga oppositionspartiet, dessutom något som uppfattas som nytt och fräscht. Någon direkt konkurrens i sakfrågorna finns heller inte i Tyskland, till skillnad från i Sverige där både Centerpartiet och Vänsterpartiet profilerar sig i miljö- och klimatfrågan.
Kanske behöver det svenska Miljöpartiet, precis som Die Grünen, några år i opposition för att kunna växa sig starkare och komma tillbaka som den där ”tredje kraften” i svensk politik.
Politikbyråns senaste avsnitt “Det går åt skogen” handlar om varför det går så dåligt för Miljöpartiet, trots att klimatfrågan står högt i kurs hos svenska väljare. Se hela avsnittet här på SVT Play.