I november kom beskeden som världen hoppats på: minst tre olika vaccin mot covid-19 tycks fungera, och dessutom betydligt bättre än förväntat. Modernas och Pfizer/BioNtechs vaccin ger ett skydd på runt 95 procent, och AstraZenecas omkring 70 procent.
Bolagens vaccindata granskas just nu av läkemedelsmyndigheter i hela världen, och om de godkänns i EU kan vaccineringen komma i gång redan i januari. En stor fördel i så fall är att Sverige redan är väldigt bra på att vaccinera. Barnvaccinationsprogrammet når 97 procent av landets tvååringar. Det är också bara drygt tio år sedan Sverige genomförde en liknande massvaccination. Under svininfluensan vaccinerades fem miljoner människor inom ett halvår.
Hanteringen en utmaning
Samtidigt finns det en del utmaningar som är specifika för just detta tillfälle. Vaccinerna ska produceras i tillräckliga mängder, vilket kan ta lång tid. De måste ges i två doser, med flera veckors mellanrum, mitt under pågående smittspridning. Hanteringen kan skapa problem, eftersom Pfizers vaccin måste förvaras i minus 70 grader, och bara klarar några dagar i kylskåp. Modernas vaccin klarar sig en månad i kylen.
AstraZenecas vaccin behöver däremot inte förvaras fryst, utan i kylskåp, och är dessutom betydligt billigare än sina konkurrenter. Där är frågan snarare effektiviteten. Bolaget har uppgett ett spann mellan 62 till 90 procents skydd, där den högre siffran baseras på en liten grupp testpersoner som fick en mindre dos av vaccinet än vad som var tänkt.
Kan rädda liv
Sedan återstår det att se om vaccinerna är lika effektiva i verkligheten, som de första resultaten antyder. Vi vet ännu inte mycket om hur bra vaccinerna fungerar bland äldre och riskgrupper eller hur länge skyddet håller. Vaccinerna tycks kunna hindra svår sjukdom, och kan i så fall rädda liv, men vi vet fortfarande inte om de helt hindrar människor från att bli infekterade av viruset. Det är ett måste för att få kontroll över smittspridningen och pandemin.
Hur många som kommer vilja ta sprutorna kommer att bli avgörande. Riskgrupper tycks mer motiverade, men det krävs att fler än de som riskerar att drabbas svårt av viruset också vaccinerar sig, om utgången ska bli den som alla hoppas på, det vill säga att pandemin stoppas.
Efter vaccineringen mot svininfluensan drabbades som bekant flera hundra svenskar, främst barn och unga, av den obotliga sjukdomen narkolepsi. Men man ska komma ihåg att det vaccinet bara testades på fem tusen personer innan det godkändes. Vaccinerna mot covid-19 kommer att ha testats mer utförligt, på betydligt fler människor och under längre tid, och myndigheterna kommer att följa de som tar sprutorna noga för att snabbt kunna upptäcka om sällsynta biverkningar uppstår.
Risk mot nytta
Alla mediciner har tyvärr biverkningar, även huvudvärkstabletter, och för den som är tveksam gäller det att väga risk mot nytta och kanske att avvakta lite tills mer information finns.
Ju fler som tar ett vaccin, desto mer kommer också fram om både risker och säkerhet. Hela EU, USA och andra länder kommer att börja vaccinera ungefär samtidigt, vilket innebär att vi snabbt kommer att få veta ännu mer om hur de nya vaccinerna fungerar, när miljoner människor fått sprutorna.
Det är bara vacciner som får en pandemi under kontroll – och även om många frågor återstår så ser, som sagts, läget ljusare ut än på länge.