Faktum är att statsministerns utspel innebär mer pengar till polisen än vad polisen själv har begärt i sina budgetäskanden. Förklaringen är att brottsutvecklingen blivit en allt viktigare fråga för svenska väljare och den som saknar trovärdighet i denna fråga lär få det svårt i nästa års valrörelse.
LÄS MER: Här är reaktionerna på regeringens miljardsatsning på polisen
Dödsskjutningar, ökad otrygghet och kriminella gäng som öppet utmanar samhället har i grunden förändrat den svenska politiska debatten. Till detta kommer återkommande terrorattentat i både Sverige och vår omvärld.
Lanserar även straffskärpningar
Statsminister Stefan Löfven har redan tidigare pekat ut trygghetsfrågorna som fundamentala för regeringen inför valet nästa år. Därför aviserar han nu nya satsningar på sammanlagt drygt sju miljarder kronor på polisen de kommande åren. Utöver detta lanseras ett antal straffskärpningar som ska göra polisens arbete mer effektivt i kampen mot brottsligheten.
Men räkna inte med någon snabb förändring. Ännu finns inga tecken på att skottlossningar och våld är på väg att minska i utsatta områden. Snarare tvärtom.
LÄS MER: Löfven: 7,1 miljarder kronor till Polismyndigheten
Och skärpta straff tar tid att förbereda och genomföra. Samtidigt kan det dröja innan mer pengar till polisen leder till fler poliser på gator och torg. Statsministern själv vågar till exempel idag inte lova att de pengar som nu satsas kan ge fler poliser före år 2020. Att utbilda nya poliser tar tid.
Bristerna inom polisen
I nuläget råder i stället resursbrist och personalbrist inom polisen. Utredningar försenas eller läggs ner, och det saknas poliser för att utföra de gränskontroller regeringen har beslutat om, för att ta några exempel.
Läget är alltså djupt bekymmersamt inom det svenska rättsväsendet. Det har lett till att rättsfrågorna steg för steg blivit allt viktigare för väljarna. Och det i sin tur tvingar regeringen att agera för att visa att man gör något åt de problem som skapar växande oro bland väljarna.
Det här kan ju vara en av de politiska frågor som avgör valutgången i september nästa år. För att förhindra ytterligare väljarflykt till Sverigedemokraterna blir det därför extra viktigt för Socialdemokraterna att prioritera polis- och rättsfrågorna. Det är i det perspektivet det stora ekonomiska tillskottet till polisen ska ses.
LÄS MER: Se hela Stefan Löfvens sommartal här (länk till SVT Play)
Men även om effekterna av de höjda anslagen kan dröja när det gäller rekryteringen av nya poliser kan pengarna ändå få betydelse. Används delar av resurserna till förbättrad arbetsmiljö och högre polislöner kanske färre poliser hoppar av polisutbildningen eller lämnas polisyrket. Det skulle kunna leda till att antalet poliser i slutändan ändå ökar mer fram till 2020 än vad polisen räknar med i sina prognoser.
Kräver ytterligare resurser
En annan dimension av höjda anslag till rättsväsendet är terrorhotet. Attentatet på Drottninggatan i Stockholm i våras är bara ett i raden av terrordåd som europeiska städer just nu utsätts för. Nu senast har spanska Barcelona och finska Åbo drabbats. Att förbättra skyddet mot nya terrordåd är därför högprioriterat av regeringen, vilket kräver ytterligare resurser till polisen.
LÄS MER: Love Benigh: ”En rejäl ökning – men svårt att få fler poliser på gatorna”
Men statsministern gjorde i sitt sommartal i Eskilstuna också hårda politiska utfall mot oppositionen. Han raljerade som vanligt över tidigare alliansregeringars sätt att sköta landets ekonomi och angrep oppositionspartiernas förslag till skattesänkningar, som han utmålade som oansvariga. Och det var angrepp som riktade sig lika mycket mot Sverigedemokraterna som mot den borgerliga alliansen.
Just skattefrågan kan bli en av höstens stora politiska tvistefrågor då oppositionen hotat med misstroendeförklaring mot tre ministrar om regeringen genomför ett antal kontroversiella skattehöjningar.
LÄS MER: Åtta personer skjutna på två dygn