De fyra borgerliga partierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna har länge argumenterat för ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato. Men övriga partier i riksdagen har varit emot. Någon majoritet har alltså inte funnits för ett svenskt Nato-medlemskap.
Den avgörande frågan efter dagens beslut är om riksdagsmajoriteten i Nato-frågan nu är på väg att förändras. Även Sverigedemokraterna ställer sig bakom en beskedet om en så kallad Nato-option, det vill säga att Sverige redan på förhand pekar ut att ett Nato-medlemskap snabbt kan bli aktuellt om det säkerhetspolitiska läget försämras.
Två motsägelsefulla besked
Sverigedemokraternas besked i dag är överraskande, med tanke på att partiet alltid varit starkt kritiska till ett svenskt Nato-medlemskap. Sverigedemokraterna hävdar dock att beslutet om en Nato-option inte ska tolkas som att partiet har bytt ståndpunkt när det gäller ett svenskt medlemskap. SD är fortsatt emot detta, menar företrädare för partiet.
De båda beskeden är dock motsägelsefulla och framstår inte som logiska. Varför ha en Nato-option om man ändå säger klart nej till ett medlemskap? Sverigedemokraterna menar att det handlar om att underlätta för ett djupare försvarssamarbete med Finland, som redan har en s k Nato-option. Flera partier i Finland är exempelvis för en Nato-option utan att för den skull förorda ett Nato-medlemskap.
För Sverigedemokraterna är det också viktigt att i riksdagen visa att man kan samverka med andra partier i en politiskt tung fråga. Partiet gör ju ingen hemlighet av att man vill samarbeta med främst Moderaterna och Kristdemokraterna efter nästa val.
Omvänt är det viktigt, inte minst för Moderaterna, att samla en majoritet i riksdagen mot regeringen. Då kan man hävda att regeringen saknar kontroll över säkerhetspolitiken. Dessutom finns en irritation inom bland annat Moderaterna över Socialdemokraternas säkerhetspolitiska linje i regeringsställning.
Problematiskt för regeringen
Oavsett bevekelsegrunder kommer dagens besked från riksdagen att få konsekvenser för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Det kan visa sig vara första steget mot en riksdagsmajoritet som förordar ett svenskt Nato-medlemskap. Samtidigt vore det osannolikt att Sverige skulle ansöka om medlemskap om inte Socialdemokraterna ställer sig bakom detta.
Men även om dagens besked stannar vid en Nato-option innebär det ändå en tydlig förskjutning i den säkerhetspolitiska linjen. När nya formuleringar förs in om ett möjligt snabbspår in i Nato får det direkta återverkningar på svensk utrikespolitik.
För regeringen är därför dagens besked problematiskt. Inte oväntat anser Socialdemokraterna att beslutet skadar den svenska säkerhetspolitiken. Det är alltså upplagt för politisk strid i en central fråga för svensk säkerhet. Sådan oenighet skapar också osäkerhet i omvärlden om Sveriges säkerhetspolitiska linje.
Dagens beslut tvingar också regeringen att förhålla sig till det nya beskedet. Med tanke på att beslutet är ett så kallat tillkännagivande får det emellertid ingen omedelbar effekt. Och om regeringen kommer att följa riksdagens uppmaning är oklart.