Också Socialdemokraterna är inställda på att rikta viss kritik mot statsministern. Han har ju själv medgivit att informationsgivningen inte fungerade i regeringskansliet under turerna kring it-skandalen. Och det är statsministern som är ytterst ansvarig för att regeringskansliet är organiserat på så sätt att arbetet fungerar.
I det här fallet har informationen dessutom funnits nära statsministern. Inte bara inrikesministern och försvarsministern kände till it-krisen. Till och med Stefan Löfvens egen statssekreterare medverkade ju i ett tidigt skede vid möten där frågan föredrogs – utan att hon reagerade.
Stefan Löfven har hela tiden hävdat att han fick kännedom om ärendet först i januari 2017. Ingen av dem som framträtt inför konstitutionsutskottet, KU, har påstått något annat.
Därmed klarar sig statsministern undan allvarligare kritik från KU. Det formella ansvaret kommer han dock inte undan.
Alliansen lär vilja gå längre
Således lär KU i sitt granskningsbetänkande konstatera att han inte kan undgå kritik. Allianspartierna lär vilja gå längre, men anser sannolikt att värdet av en blocköverskridande kritik väger tyngre. Annars kan kritiken lätt viftas bort som ren partipolitik. Sverigedemokraterna däremot lär hellre hålla fast vid sin egen linje och kommer i så fall att skriva ett särskilt yttrande med partiets kritik mot statsministern.
Borde ha informerats tidigare
Fredagens KU-förhör med statsministern bekräftade i allt väsentligt vad han tidigare har sagt om det inträffade. Han konstaterade, precis som tidigare, att det som skett var ”allvarligt”. Stefan Löfven slog också fast att han borde ha informerats nästan ett år innan han faktiskt blev informerad. Han försäkrade dock samtidigt att även om så skett hade regeringen inte fattat några andra beslut.
Stefan Löfven medgav i utfrågningen att informationsgivningen i regeringskansliet inte fungerat under it-skandalen, vilket innebär att han till viss del ger kritikerna rätt. Statsministern uppgav också att han nu agerat för att försäkra sig om att rutinerna kommer att fungera bättre i fortsättningen. Exakt vad regeringen vidtagit för åtgärder är oklart eftersom de är hemligstämplade.
Kritik mot fler
När det gäller ansvarsfrågan kommer inte enbart statsministern att kritiseras för de bristande rutinerna avseende informationsgivning.
Största ansvaret för det som skedde vid Transportstyrelsen hade Anna Johansson, i egenskap av ansvarigt statsråd för myndigheten. Kritiken mot henne kommer därmed att vara betydligt hårdare formulerad. Hon hade också i egenskap av ansvarig ministern ett informationsansvar, vilket statsministern noterade under fredagens KU-utfrågning. Även inrikesminister Anders Ygeman, ansvarig för Säkerhetspolisen som utredde it-skandalen, hade detta informationsansvar, vilket innebär att sannolikt också kan kommer att kritiseras av KU.
I sak är det förstås allvarligt att informationsgivningen i regeringskansliet i denna fråga var behäftad med så allvarliga brister. Att inrikesministern var informerad om en händelse som rubricerades som ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet, men att hans egen statsminister överhuvudtaget inte var medveten om situationen.
Både Anders Ygeman och Anna Johansson tvingades ju också lämna regeringen som en direkt konsekvens av it-skandalen.
Successivt ebbat ut
I och med dessa tidiga offer och i och med att statsministern har lyckats göra gällande att han inte kände till it-skandalen förrän i ett mycket sent skede har it-skandalen successivt ebbat ut.
Socialdemokraterna vill så klart helst bara ha frågan ur världen, medan Alliansen är fortsatt kritisk, dock utan att vilja driva den till sin spets. Skulle man verkligen göra det, vilket i förlängningen kan leda till en misstroendeomröstning mot statsministern, riskerar Sverige att kastas in i en regeringskris några månader före valet. Den situationen vill Alliansen absolut inte ha, särskilt när det i efterhand visade sig att förra sommarens turer kring it-skandalen snarare gynnade Stefan Löfven än oppositionen.