Vad är det som fått kolkraften att börja kollapsa och Volvo att storsatsa på elbilar? Jo, ett gnetigt, oglamoröst bygge som pågått i decennier, signerat klimatbyråkrater i Bryssel.
Under mina år som SVT:s EU-korrespondent i Bryssel sjösattes ett system som fick de flesta av oss korrar att gäspa. Tanken var att industrier skulle få betala för varje ton koldioxid de släppte ut. Men systemet som hade premiär 2005 var fullt med kryphål, det fanns alldeles för många utsläppsrätter i omlopp, de var för billiga och miljörörelsen skällde på EU-kommissionen för att de hade skapat en tandlös papperstiger.
Under finanskrisen 2008 sjönk priserna ytterligare eftersom företagen gick på sparlåga. Priserna låg kring åtta euro per ton koldioxid.
Rekordpris på utsläppsrätter
Men 2018 godkände EU-rådet en total revidering av systemet i syfte att göra det dyrare att släppa ut koldioxid. Det gav resultat och mellan 2017 och 2019 ökade priset på utsläppsrätter mångdubbelt. Plötsligt vaknade marknaden till liv och utsikten att det skulle bli brist på utsläppsrätter har fått priserna att börja gå upp. I fredags slog priset rekord, 31 euro per ton koldioxid, efter beskedet att EU skärper sina klimatmål till 2030.
Siffrorna i kolkraftverkens bokslut har börjat lysa röda. Många kolkraftverk minskar sin produktion dramatiskt. Prischocken har lett till att kolproduktionen i EU minskade med 24 procent under 2019. I bland annat Spanien och Portugal är det nu lönsammare att satsa på sol- och vindkraft än att driva de gamla kolkraftverken vidare. Spanien har lagt ner mer än hälften av sina kolkraftverk.
Allt tuffare krav på bilindustrin
På samma sätt har EU:s utsläppsregler för bilar börjat bli riktiga kännbara för biltillverkarna. De sjösattes 2009 och har gradvis skärpts. Till 2021 måste tillverkarna klara den så kallade 95-gramsgränsen för koldioxidutsläpp. Böterna, för de som inte klarar kraven , ligger på 100 kronor per gram. Volvo Cars meddelar SVT att man kommer att klara kraven för 2020 och man slipper därmed böter på nära fyra miljarder kronor. Men 2021 blir det tuffare och till 2030 ska utsläppen ner till 60 gram.
Biltillverkarna möter detta med en rad åtgärder: rabatter på laddhybrider, dyrare bensinbilar, satsning på elbilar, handel med utsläppsrätter sinsemellan och lättare bilar utan en massa extrautrustning. Men det hörs också klagomål över att EU infört världens hårdaste krav som snedvrider konkurrensen.
Tumskruvarna dras åt
Nu när EU skärpt sina mål kommer pressen på bil- och energisektorn att öka ytterligare. Regelverken finns som sagt sen länge på plats, och en klimatengagerad EU-kommission smider planer på hur man ytterligare ska dra åt tumskruvarna.
Enligt forskarna, IPCC, har världens länder sju år på sig att helt sluta med koldioxidutsläpp om uppvärmningen inte ska överstiga 1,5 grader.