Här vaccineras en 12-årig flicka i USA, ett land som redan inlett massvaccination av barn. Foto: Ron Harris/TT

Analys: Vaccination av barn – en svår balansgång

Publicerad
Analys ·

Nu finns alltså ett vaccin godkänt mot covid 19 även för barn iåldrarna 12 till 15 år i EU och i Sverige, men även om andra länderinlett omfattande vaccinering i dessa åldersgrupper talar mycketför att så inte bli fallet i Sverige.

Bodil Appelquist

Vetenskapsreporter

Mediciner och vacciner till barn är alltid en känslig fråga. Idag vaccinerar vi barn mot en rad sjukdomar, men då handlar det om sådant som drabbar barn, som mässlingen och röda hund. 

När det gäller coronavaccinet är det inte så. Om en omfattande coronavaccinering av barn skulle genomföras är syftet i första hand att skydda alla vuxna. Barn blir nämligen sällan allvarligt sjuka av covid 19-viruset. 

Extremt hårda krav 

Detta ställer mycket höga krav på vaccinet. Dagens beslut från EMA grundar sig på en studie på drygt 2 000 barn. Den visar att barnen mellan 12 och 15 år utvecklar ett mycket bra skydd mot viruset, men det är en liten studie med kort studietid. Allvarliga biverkningar kan komma långt senare och det kan krävas ett mycket större underlag för att vissa biverkningar ska uppenbaras. 

Inget talar dock för att dagens coronavaccin skulle vara farliga för barn. Världen över har nu över en miljard människor vaccinerats och i USA har redan 600 000 barn mellan 12 och 15 år fått vaccin. Vi har sett vissa allvarliga biverkningar hos vuxna, men de är extremt sällsynta. När det gäller barn har det ännu inte kommit några oroande tecken alls. 

Var gör vaccinet mest nytta? 

Men frågan om de coronavaccin vi har tillgång till idag verkligen ska användas även till barn handlar inte bara om vaccinet är tillräckligt säkert och bra. Det handlar lika mycket om var vaccinen gör mest nytta sett ur ett globalt perspektiv. Vi i de mer välbeställda länderna uppmanas ju att skänka vaccin till fattigare länder, där vaccineringarna på många håll knappt ens börjat än.  

Och även om vi ser på den här frågan ur ett egoistiskt men mer långsiktigt perspektiv är det kanske mer fördelaktigt också för oss att skänka vaccinet till fattigare länder än att massvaccinera barn. Det är ju inte förrän vi lyckats begränsa virusets härjningar i hela världen som vi alla kan känna oss trygga.  

Vaccin till barn i riskgrupper 

Folkhälsomyndigheten som ska bestämma om och i så fall när barn och unga ska vaccineras, har inte lämnat något besked i den här frågan än men lovar att göra så ”inom kort”. En gissning är ändå att myndigheten först ger regionerna möjlighet att vaccinera vissa barn med särskilda behov och risker.

Lyckas vi däremot inte fortsätta att trycka ner smittan lika framgångsrikt som det verkar just nu (utom i Norrbotten) kan säkert en annan strategi bli aktuell. Men med narkolepsifallen efter svininfluensavaccineringen i relativt färskt minne, lär Folkhälsomyndigheten nog vilja ha ännu mer på fötterna innan en massvaccinering av barn och unga genomförs igen.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.