Gunnar Appelgren leder ett pågående forskningsprojekt för att ta reda på vad som skiljer utredningar som leder till att brott klaras upp från dem som inte klaras upp. En studie har systematiskt granskat samtliga 61 gängrelaterade mord med skjutvapen som begåtts i Stockholmsområdet mellan 2011 och 2018.
-Vi har en extremt låg uppklaring i den här typen av mord, runt 20 procent generellt sett jämfört med andra spaningsmord som ligger på närmare 90 procent, säger Gunnar Appelgren.
Den låga uppklaringen beror enligt polisen på att grova brott i kriminella miljöer är särskilt svåra att utreda, inte minst på grund av den så kallade tystnadskultur som råder i områden som präglas av det dödliga våldet. Den innebär att varken överlevande offer, offrens anhöriga eller andra som kan ha värdefull information, vill eller vågar berätta vad de vet för polisen.
Anhörigpoliser – en tydlig framgångsfaktor
Förutom vikten av ett offensivt polisarbete i det inledande utredningsarbetet har därför användningen av så kallade anhörigpoliser visat sig vara framgångsrikt för att lösa gängrelaterade mord. Metoden som kallas FLO, Family Liaison Officers, har utvecklats i England och hämtades till Sverige för ett par år sedan.
– Vi behöver skapa tillit, och det gör man med de här särskilt utbildade poliserna som bygger relationer till brottsoffrens familjer, säger Gunnar Appelgren.
– Känner man tillit har man en större förmåga att delta i rättsprocessen och berätta. De anhöriga har ofta central information som blir viktiga pusselbitar i vårt utredningsarbete.
”Själva tyckt att vi har gjort skillnad”
Linda Borgsved är utredare och anhörigpolis vid Stockholmspolisen. Hon är glad men inte förvånad över studiens resultat.
– Vi har ju själva tyckt redan från början av pilotprojektet att vi har gjort skillnad. Så det känns jättetryggt och jätteroligt att någon annan också ser att det här ger resultat.
Vad beror det på att inte ens anhöriga vars barn dödats alltid vill prata med polisen?
– Det kan finnas många skäl. Människor som har flera barn kan vara rädda för att de också kan drabbas, eller att man inte litar på att polisen gör ett bra jobb. Det är de farhågorna vi vill överbrygga, för vi vill verkligen klara upp de här brotten, säger Linda Borgsved.
Ny utbildning vid årsskiftet
Exakt hur stor påverkan FLO-metoden har i förhållande till andra utredningsåtgärder är för tidigt att säga, men av studien framgår att det är en tydlig framgångsfaktor, enligt Gunnar Appelgren. Därför ska modellen nu permanentas och ingå som en ordinarie del i polisens metodstöd vid utredningar av grova våldsbrott.
Hittills har 32 poliser utbildats i FLO-metoden. De finns representerade i samtliga polisregioner och vid årsskiftet startar en ny utbildning för blivande anhörigpoliser.