Foto: TT

Arbetsförmedlingen drar in stöd

Publicerad

Många av de arbetslösa som är i störst behov av stöd för att hitta ett arbete har inte längre möjlighet att få den hjälpen. I måndags tog arbetsförmedlingen på papperet bort en av de grupper som tidigare ansågs vara i störst behov av stöd.

Den som just kommit ut ur fängelse kan behöva extra hjälp för att hitta jobb. Kvinnan som lämnat sin misshandlande man och lever med skyddad identitet kan också hon behöva stöd för att hitta en anställning.

Fram till i måndags ansåg arbetsförmedlingen att det här är människor som kan behöva de bästa verktygen förmedlingen har. Men i måndags tog myndigheten bort denna grupp ur sina system. Socialmedicinskt funktionshinder, finns inte längre kvar, enligt Arbetsförmedlingen.

”Andra åtgärder kommer finnas kvar”

Henrietta Stein är avdelningsdirektör på Arbetsförmedlingen. Hon förklarar att man vill ha samma begrepp för funktionsnedsättning som Socialstyrelsen. Där finns bara medicinsk, psykisk eller intellektuell grund för funktionsnedsättning, inte social. Hon försäkrar att även om vissa åtgärder dras in kommer många andra finnas kvar för de som skulle tillhört den här gruppen.

– Vi har en uppsjö av olika program och verktyg, säger Henrietta Stein. Dessa kommer de här personerna kunna ta del av även framöver.

Arbetsförmedlingen har en lista över saker som kan medföra nedsatt arbetsförmåga. Det kan vara till exempel att man är döv, sitter i rullstol eller har inlärningssvårigheter. Tillhör man en av dessa kodade kategorier finns det möjlighet att sätta in stöd som till exempel lönebidrag, som gör det billigare för en arbetsgivare att anställa en person.

Kvinnojourer oroliga

Fram till i måndags har alltså en av dessa kategorier varit kod 81 –”socialmedicinskt funktionshinder”. Det handlar om människor med svårigheter som inte är medicinska och som inte har en diagnos. Här fanns till exempel de som suttit i fängelse, eller de som haft en trasslig uppväxt med efterföljande sociala problem. Personer som lever med skyddad identitet har också hört hit.

På UNIZON, som organiserar landets kvinnojourer är man orolig.

– Om man har lämnat en våldsam man kan man givetvis behöva extra stöd när man ska tillbaka till arbetsmarknaden, säger Olga Persson, generalsekreterare i Unizon. Det är oerhört negativt så klart för den här gruppen kvinnor att det här stödet försvinner.

Föreningen Kriminellas revansch i samhället, KRIS, hjälper kåkfarare att räta upp sina liv. De har haft stor nytta av till exempel lönebidrag som gjort det billigare att anställa den som suttit inne. Den möjligheten försvinner nu, om personen inte har en godkänd diagnos att visa upp.

”Katastrof för de här människorna”

– Det är katastrof för de här människorna, säger Christer Karlsson, förbundsordförande i KRIS. För många spelar det här stödet stor roll för möjligheten att få jobb. Annars fortsätter de kanske den gamla banan. När det är kalla handen överallt så blir det katastrof.

De som redan går på sådana här åtgärder kommer få fortsätta men för nya sökande blir det svårare. Både UNIZON och KRIS är också mycket kritiska till att de inte tillfrågats om ändringen, eller ens fått veta om den förrän den redan var genomförd.

– Jag tycker att det är skit att vi inte fått vara remissinstans när man har bestämt det här, säger Christer Karlsson. Jag har skickat brev till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och justitieminister Morgan Johansson för att få svar på vad man tänker göra istället.

Vad har du fått för svar?

– Inget, säger Christer Karlsson. Än så länge har det varit tyst.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer