Foto: Hasse Holmberg/TT

Arbetskraftsinvandring bakom assistansfusk

Uppdaterad
Publicerad

Fusket med assistansersättningen uppgår till uppemot två miljarder kronor årligen, enligt en ny utredning.
Fifflet innehåller ett visst mått av människohandel. Arbetskraftsinvandringen på området har ökat med 75 procent de senaste tre åren.

Antalet personliga assistenter som kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare var i fjol den sjunde vanligaste yrkesgruppen, cirka 250 personer. Brukarna kommer i sin tur ofta efter som anhöriginvandrare medan pengarna i flera fall hamnar hos den oseriöse anordnaren, kanske som betalning för ett uppehållstillstånd.

– Det kan snabbt öka det här antalet, säger utredaren Stig Svensson och refererar till domar och en rapport från Nationella underrättelsecentret.

Han vet dock inte hur utbrett fusket med oseriös arbetskraftsinvandring är i den här delen.

– Det här är förstås upprörande, säger statsrådet Åsa Regnér (S) som nu fått utredningen på sitt bord.

Har minskat

Totalt sett uppskattar Svensson fusket till någonstans mellan två och uppemot sju procent av den totala omsättningen, i rena kronor alltså mellan 600 miljoner och två miljarder kronor. Men det har förmodligen minskat i omfattning de senaste åren sedan det infördes tillstånd och viss tillsyn över verksamheten – något som satte stopp för de mest flagranta brotten, enligt Stig Svensson.

– Under 2017 var det bara 13 procent av de sökande som fick tillstånd, en exceptionell låg nivå, säger han.

Åsa Regnér är nöjd med att utredningen visar att tidigare åtgärder faktiskt har gett resultat.

Men det räcker inte. Stig Svensson vill se ändrad lagstiftning på några punkter. Bland annat bör Försäkringskassan få kontrollbefogenheter och även kunna ta till tvångsåtgärder samt att kunna kräva pengarna tillbaka från ledningspersonerna i de oseriösa assistansbolagen – något som i princip både Försäkringskassan och Åsa Regnér välkomnar.

Pressad lönsamhet

Branschen domineras av några få stora drakar, flera av dem börsnoterade, men det finns även en uppsjö av mindre bolag där brukaren och utföraren kan ha en nära relation. Lönsamheten har gått ned de senaste åren, främst för de stora assistansföretagen. Några övervinster är det inte fråga om, enligt Stig Svensson. Och flera av bolagen har klagat på att ersättningen från staten, som nästan uteslutande går till löner, är för låg.

– Risken för att kapitalägarna i de här bolagen drar sig ur är rätt hög, säger Stig Svensson.

Försäkringskassans generaldirektör Anne-Marie Begler föreslår i en debattartikel i Svenska Dagbladet skärpta regler för att stävja fusket med assistansersättningen. Här är några av förslagen:

  • Banker bör bli skyldiga att lämna bankuppgifter när Försäkringskassan har starka misstankar om att assistenter betalar tillbaka sin lön till företaget eller brukaren.
  • Begränsning av anhörigassistans där den anhöriga fungerar som personlig assistent. De flesta uppdagade bedrägerier består av fall där en anhörig varit personlig assistent.
  • Skarpare kontroller.
  • Lägre trösklar för att åka ur systemet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer