Aspergersdiagnoserna ökar – resurserna minskar

Publicerad

Samtidigt som diagnoser som exempelvis Aspergers syndrom ökar bland unga, minskar resurser och särskilt stöd i många skolor för de här barnen. Vi har träffat Kathrine som kämpat länge för att få stöd, och hon hann under tiden hon väntade bli utbränd.

Kathrine Åkerblom är 16 år och går sista terminen i nian. Hon är bra på engelska och gillar att läsa om grekisk mytologi, rita, titta på serier och sortera.

– Jag tittar mycket på anime och olika serier och då brukar jag rada upp alla karaktärer och sortera dem efter hur mycket, alltså vilka som är mina favoritkaraktärer och vilka som inte är det.

Kathrine fick diagosen Aspergers syndrom i slutet av sjuan. Det är en funktionsnedsättning som innebär begränsningar inom områden som ömsesidig kommunikation, social interaktion och föreställningsförmåga. Många med Aspergers är högpresterande och klarar ofta inlärningen i skolan bra och får därför sin diagnos först i tonåren, då de sociala svårigheterna börjar synas tydligare.

– Till exempel i korridorerna i skolan, där brukar det vara väldigt mycket prat.

Hur blir det för dig då?

– Jag blir trött snabbare.

– Kathrine fick ju diagnos väldigt sent, berättar Kathrines mamma Birgitta Elvingson. Vi sökte till vårdcentralen i början på sjuan för magont, för då hade det varit så mycket så att hon hade varit hemma från skolan rätt så mycket. Då var det faktiskt en läkare där som funderade på att det kanske kunde vara Asperger, och då funderade jag på varför ingen hade sagt det förut, för det här har ju funnits med hela tiden. 

Antalet diagnoser inom gruppen Autismspektrumtillstånd, där Aspergers ingår, ökar stadigt. Samtidigt minskar stödet i många skolor till barn med särskilda behov. I Skolinspektionens tillsyn 2014 fick fler än hälften av grundskolorna kritik för sitt arbete när det gäller särskilt stöd, visserligen en minskning från året innan, eftersom skollagen ändrades 2014 så att man inte längre behöver upprätta åtgärdsprogram på samma sätt som tidigare. 

Eva-Lotta Ekelund är kurator på Stallarholmsskolan utanför Mariefred sedan drygt 20 år och hon har känt av att resurserna krymper.

– Det som har gått framåt är ju kunskapsmässigt, forskning och kunskap, och det rimmar ju väldigt illa med att man monterar ned hjälp. När jag började jobba kunde jag erbjuda en hel meny med hjälpinsatser. I dag har vi i princip ingenting att erbjuda.

För Kathrine gick det så illa att hon strax före jul i nian blev så uttröttad att hennes mamma liknar det vid att vara utbränd. Nu, sista terminen i nian, har Kathrine äntligen fått en resursperson som hjälper henne att planera och ett där rum hon kan dra sig tillbaka till när hon behöver lugn och ro och krafterna börjar så sakteliga återvända. 

Hur mår du nu egentligen?

– Det är lite svårt att säga, eftersom jag inte vet rikigt själv hur jag mår, det varierar jättemycket. Ibland kan jag känna mig jättejättenere. Jag tror att det är många som har det värre än vad jag har.

Fakta: Autismspektrumtillstånd

Visa

Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med gemensamma begränsningar inom social interaktion och kommunikation samt oflexibla, repetitiva beteendemönster. Enligt Socialstyrelsens statistik ställs fler diagnoser än tidigare inom AST i hela landet, med vissa regionala skillnader. Inom Stockholms läns landsting ökade diagnoserna mellan 2007 och 2011 med 75 procent, till 2-2.6 procent i allmän befolkning i åldrarna 7-17 år.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer