Nya turer i fallet Julian Assange – hans svenska advokater begär i dag att häktningsbeslutet ska upphävas. Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Assanges krav: Upphäv häktningen

Uppdaterad
Publicerad

I dag lämnar Assanges advokater in en begäran om att häktningsbeslutet ska hävas.

Det var vid ett Sverigebesök 2010 som Wikileaks-grundaren ska ha begått övergrepp mot två svenska kvinnor. Assange har hela tiden nekat till anklagelserna. Sedan två år tillbaka befinner han sig på Ecuadors ambassad i London, av rädsla för att en resa till Sverige för förhör skulle leda till att han utelämnas till USA för de dokument som läckts via Wikileaks.

Sedan den 18 november 2010 är han häktad i sin frånvaro i Sverige, men nu hoppas hans advokater att häktningsbeslutet ska hävas.

– Det har gått så många år och inträffat så mycket som gör livet svårt för Julian Assange. Jag tror att domstolen kommer att känna trängande behov av att ompröva det här häktningsbeslutet. Vi kan inte ha en situation där en person behandlas på det här sättet, säger Thomas Olsson, en av Assanges advokater, i Gomorron Sverige.

Advokat: Prestigen i vägen för åklagarna

Under dessa år har möjligheten för den svenska åklagaren att åka till London för att förhöra Assange flera gånger debatterats. Åklagarmyndigheten anser inte det vara ett bra alternativ, eftersom det inte skulle kunna leda fallet framåt. Skulle förhör leda till åtal skulle han ändå behöva komma till Sverige.

Men Thomas Olsson menar att det inte är en rimlig förklaring.

– Det är inte alls ovanligt att man åker utomlands för förhör när det gäller brott som är knutna till utlandet. Det gjorde man till exempel i Trustorhärvan. Så det är anmärkningsvärt att man inte gör det i det här fallet, det verkar som det går någon form av prestige i just det här fallet.

Påfrestande för kvinna bakom åtalet

Claes Borgström är målsägandebiträde för en av de kvinnor som anklagat Assange för övergrepp. Han anser inte att förhör i London är ett alternativ för åklagaren.

– Dels är förutsättningarna annorlunda för en svensk åklagare att sitta på Ecuadors ambassad än att hålla förhör här i Sverige. Men framför allt så blir det sannolikt inte bara ett förhör som behövs, man måste konfrontera målsäganden med Assanges uttalanden och sen kanske åka tillbaka till England på nytt.

Borgström säger att hans klient varit väldigt utsatt under de här åren, och att ovissheten kring vad som kommer att ske och väntan är jobbig för henne.

– Målsäganden har inget inflytande över det som pågår. För henne är det en påfrestning. Klart att det är naturligt för Assange att begära omprövning av häktningsbeslutet, det skulle alla göra i den situationen. Men han kunde också ha ställt sig till åklagarens förfogande när han var i Sverige. Det är helt klart ett unikt fall.

Julian Assange har uttryckt stort misstroende mot det svenska rättssystemet, något hans advokat har stor förståelse för efter alla turer. Men Claes Borgström menar att han blivit schysst behandlad, och inte har någon anledning att tro att Sverige ska lämna ut honom till USA.

– Han har befunnit sig på fri fot i Sverige, han har befunnit sig på fri fot i England, och ingen begäran on utelämning till USA har lämnats in. Han kanske bara är orolig för att bli dömd för det brott han faktiskt är misstänkt för.

Fallet kring Julian Assange har kantats av flera turer – SVT reder ut händelserna sedan Assange Sverigebesök i augusti 2010 som slutade med att han häktades i sin frånvaro misstänkt för bland annat våldtäkt.

20 augusti 2010: En jouråklagare anhåller Julian Assange i sin frånvaro misstänkt för våldtäkt och sexuellt ofredande på två kvinnor. Han nekar.

21 augusti 2010: Anhållan hävs av chefsåklagaren Eva Finné och Assange behöver inte längre infinna sig hos polisen.

27 augusti 2010: Kvinnornas målsägarbiträde, advokat Claes Borgström överklagar åklagarens beslut om nedläggning av förundersökningen

1 september 2010: Överåklagare Marianne Ny i Göteborg beslutar att återuppta förundersökningen om våldtäkt. Förundersökningen om ofredande vidgas till att omfatta två fall av ofredande och ett fall av olaga tvång.

September 2010: Julian Assange anhålls på nytt i sin frånvaro.

18 november 2010: Överåklagare Marianne Ny begär Julian Assange häktad i sin frånvaro på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, tre fall av sexuellt ofredande samt olaga tvång. Stockholms tingsrätt beslutar att häkta Assange i sin frånvaro. Han efterlyses internationellt.

22 november 2010: Julian Assange överklagar häktningsbeslutet till hovrätten.

24 november 2010: Svea hovrätt avslår överklagandet och beslutar att han ska vara fortsatt häktad på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och olaga tvång medan antalet fall av ofredande sänks till två.

30 november 2010: Julian Assange överklagar hovrättsbeslutet till Högsta domstolen.

2 december 2010: Högsta domstolen beslutar att inte ge prövningsstillstånd och hovrättsbeslutet står fast.

7 december 2010: Brittisk polis griper Julian Assange efter att överåklagare Marianne Ny utfärdat en europeisk arresteringsorder.

16 december 2010: Assange släpps fri mot borgen efter häktningsförhandling i Westminster Magistrates Court i London.

7-8 februari 2011: Förhandling i London om överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder.

24 februari 2011: Brittiska domstolen (Westminster Magistrates Court) beslutar att Julian Assange ska överlämnas till Sverige enligt arresteringsordern.

2 november 2011: High Court i London beslutar att överlämnande ska ske i enlighet med den europeiska arresteringsordern.

15 november 2011- februari 2012: Assange överklagar beslutet att överlämnas till Sverige i alla instanser i det brittiska domstolssystemet.

19 juni 2012: Julian Assange tar sig till Ecuadors ambassad i Storbritannien och söker asyl.  Beviljas i augusti.

24 juni 2014: Assanges advokater lämnar in en begäran om att det svenska häktningsbeslutet ska hävas.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fallet Assange

Mer i ämnet