ANALYS: Att rasera förtroende går snabbt – att bygga upp det igen tar tid

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

MSB-chefen Dan Eliassons resa till Kanarieöarna och flera ministrars utflykter i julhandeln är viktiga orsaker till att förtroendet minskar för regeringen och flera myndigheter. Störst är förtroenderaset för MSB. Dan Eliasson har lämnat en myndighet i förtroendemässiga spillror.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Novus har undersökt allmänhetens förtroende för de centrala aktörerna under coronakrisen. Det handlar bland annat om regeringen, Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Undersökningen visar att samtliga av dessa institutioner tappar i förtroende. Nedgången sedan december är tydlig. Det här kan inte tolkas på annat sätt än att händelserna kring enskilda ministrars och beslutsfattares agerande under jul- och nyårshelgerna har satt betydande avtryck i opinionen.

Men nedgången i förtroende har sannolikt också andra förklaringar. Den politiska diskussionen om regeringens och myndigheternas coronahantering har ökat på senare tid. Samtidigt har kritiken växt, både i media och från oppositionen, vilket förmodligen också bidrar till ett minskat förtroende.

Förtroenderas för MSB

Sedan december faller förtroendet för regeringen med 15 procentenheter och är nu nere på 30 procent. Förtroendet för MSB faller ännu mer under samma period. Det handlar om en minskning med hela 22 procentenheter ner till 28 procent.

Också förtroendet för Folkhälsomyndigheten faller, men inte alls lika mycket och dessutom från betydligt högre nivåer. Från 61 procent till 50 procent. Förtroendet för sjukvården är dock orubbat. Det ligger stabilt på 83 procent.

En slutsats av dessa förändringar i opinionen är att uppmärksamheten kring enskilda ministrars utflykter i julhandeln haft stor inverkan på förtroendet för regeringen. Ytterst handlar det om något så enkelt som den lite slitna klyschan att leva som man lär.

När statsminister Stefan Löfven ena dagen i ett TV-tal uppmanar befolkningen att inte ge sig ut i julhandeln, men sedan själv gör detta så skadar det förtroendet inte bara för statsministern själv utan också för regeringen. Och Löfven har inte varit ensam. Både andra statsråd och företrädare för oppositionen har agerat på ett sätt som tolkats som att de inte följt rekommendationerna för att bromsa coronasmittan.

Allt detta har bidragit till att skada förtroendet för ledande politiker och ansvariga myndigheter, men skadar sannolikt också trovärdigheten i kriskommunikationen.

Förödande konsekvenser

Allra tydligast är effekterna i opinionen av förre MSB-chefen Dan Eliassons semesterresa till Kanarieöarna. Här kan man utan tvekan tala om förödande konsekvenser för MSB.

Det här är extra allvarligt eftersom MSB är en central krismyndighet med ett brett nationellt ansvar för just krishantering och kriskommunikation. Trovärdighet och förtroende är dessutom en av de viktigaste tillgångarna för MSB i ett krisläge. Därför är det som hänt extra allvarligt. Utifrån Novus undersökning kan man konstatera att Dan Eliasson har lämnat en myndighet i förtroendemässiga spillror.

Det här ställer både regeringen och MSB inför svåra utmaningar. Att rasera förtroende går snabbt, att bygga upp det igen tar tid.

Huvuduppgiften för MSB när Dan Eliasson nu har slutat är att försöka återupprätta förtroendet för myndigheten. För regeringen är ansvaret att se till att MSB har en ledning som mäktar med detta.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.