Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

  • Viktigt meddelande:

    Ett utsläpp av fluorvätesyra har inträffat i en industrilokal i Avesta. Alla uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Attentatsbilder sprids bland unga: ”Våga prata om dem”

Strax före klockan 15 på fredagseftermiddagen den 7 april körde en lastbil in i en folkmassa på Drottninggatan i centrala Stockholm. Foto: TT

Bilder på blodiga människor och lemlästade kroppar har spridits på sociala medier i samband med terrordådet på Drottninggatan i fredags.
Barn och ungdomar har via sociala medier ibland fått dem rakt in i sina mobiltelefoner.
– Vi uppmanar folk att inte sprida den här typen av bilder, säger Dominik Swiecicki, senioranalytiker på MSB.

Närgångna och otäcka bilder har sedan minuter efter terrordådet i Stockholm på fredagen skickats runt på sociala medier, inte minst via Snapchat, en app många unga använder för att skicka bilder och korta videofilmer till varandra. 

Internetforskaren Elza Dunkels säger att händelsen troligtvis är den första riktigt stora som drabbat barn på det sättet och att det därför är svårt att säga exakt hur de påverkas.

– Men en sak man vet generellt är att barn som pratar med vuxna om obehagliga händelser hanterar det mycket bättre än barn som behöver hantera det på egen hand eller med kompisar, säger Dunkels.

LÄS MER: Så tänker barn om terrordådet

Att söka upp informationen har alltid varit naturligt, menar Dunkels.

– Det är klart att många vänder sig till sociala medier vid stora händelser.Tidigare vände man sig kanske till en kompis som jobbar som polis för att veta mer, sen kom Flashback. Det är samma sak för barn, att det finns en nyfikenhet.

Samtal om otrygghet

På Bris hemsida finns samlad information om hur man som vuxen pratar med sina barn om vad som hänt. Bris har tagit emot ett trettiotal samtal från barn och unga sedan i fredags, men även samtal från oroliga vuxna.

– Många handlar om otrygghet, att man känner sig rädd, säger kuratorn Jonas Söderlund.

LÄS MER: Så pratar du med barn om dådet

Han säger att något enstaka samtal har handlat om bilderna. Hans råd är i första hand att undvika dem, men om man redan sett dem istället hitta ett sätt att bearbeta det.

– Vårt råd är att vara ärlig med vad man känner, att inte skämmas och att våga berätta det.

Jonas Söderlund vill uppmana de som sprider vidare bilderna att inte fortsätta.

– Vi vill att man ska visa respekt för att det är väldigt obehagligt att se, och visa respekt för anhöriga, säger han.

Sidor uppmuntrar spridning

Även på Facebook, Twitter och andra sidor på nätet sprider ungdomar och vuxna bilderna från terrorattentatet på Drottninggatan, som närmast för tankarna till krigsscener. I ett forum har en specifik diskussionstråd skapats där användare uppmanas att ”bidra” med bildmaterial från händelsen.

Många fasas över vad bilderna visar. Någon är imponerad över att personer hunnit fota på attentatsplatsen. En användare skriver att bilderna bör spridas ”för att göra folk medvetna om vad man har ställt till med”. 

På måndagseftermiddagen har tråden över 1,2 miljoner visningar.

”Respektlöst mot drabbade”

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) driver webbplatsen krisinformation.se. Under fredagen spreds deras råd kring hur man bör hantera och agera på sociala medier i kriser. Där uppmanar de folk att tänka efter innan de delar någonting.

– Vi uppmanar folk att inte sprida den här typen av bilder. Den största faran med det är att anhöriga eller vänner får reda på ett dödsfall den vägen i stället för via polisen. Sedan är det rent respektlöst mot de som drabbas att sprida det, säger Dominik Swiecicki, senioranalytiker på MSB.

– Men vid stora händelser, som intresserar många människor, kommer vi aldrig komma ifrån att rykten uppstår.

Märkt av ökad källkritik

Men bland otäcka bilder och ryktesspridning har MSB de senaste dagarna märkt att flera uppmanat till källkritik på nätet.

– Ska man säga något positivt så har vi märkt att våra riktlinjer om att man ska vara källkritisk har nått ut och spridits väldigt mycket, både av journalister men också av många privatpersoner. Och det verkar som att många har ansträngt sig för att vara källkritiska och tänka rätt, säger Dominik Swiecicki.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.

Dådet i Stockholm

Mer i ämnet