”Hemgjord pasta, långkokt buljong och jakten på den krämigaste gelaton. Under pandemiåret har många av oss tillbringat mer tid än vanligt i köket. Här är några av de saker som vi har lärt oss.”
Denna ingress från Dagens Nyheters senaste helgbilaga rymmer avgörande aspekter av pandemins sociala och ekonomiska konsekvenser.
En vinstlott för fastanställda tjänstemän
För medan pandemin har fått Dagens Nyheters prenumeranter att ”ägna timmar åt att leta på nätet efter råvaror som kan ge tröst och lugn när världen är i gungning”, och långkokt sin buljong medan Teamsmötena har avlöst varandra, har världen rämnat helt och hållet för dem som ägt och drivit restaurangerna de normalt sett skulle ha besökt i stället för att äta hemma. Och för dem som skulle ha lagat och serverat maten, och städat restauranglokalerna.
Det är förstås provocerande att påstå att pandemin blev en vinstlott för fastanställda tjänstemän med laptop, löprundor och långkok. Men det är sant, rent ekonomiskt.
De som jobbar i branscher där det är full fart igen – industrin till exempel, eller har jobbet kvar oavsett, har mer pengar på banken, bostäder som stiger i värde och tid över när de slipper pendla.
Osäkra utsikter för restaurangbranschen
De som jobbade i hotell- och restaurangbranschen, eller i butiker, förlorar tvärtom mer för varje månad pandemin pågår.
De blev i många fall av med jobbet direkt när pandemin slog till, antingen därför att de var tillfälligt anställda, eller därför att deras arbetsgivare inte såg någon möjlighet, att behålla personal i väntan på bättre tider, trots att de då kunnat få permitteringsstöd.
Många har låg utbildning och kanske var det deras första jobb. En del av de här jobben kommer säkert snabbt tillbaka, och nya tillkommer, nu när vaccineringen kommit igång. Men hur många är det för tidigt att säga.
Gynnat börsjättarna
Finansministern brukar framhålla att de branscher som drabbats hårdast av pandemin också har störst andel företag som tagit del av statens pandemistöd. Och det stämmer säkert – men samtidigt vittnar många ändå om att stöden är för små och sena för att de ska klara sig.
Medan permitteringsstödet däremot kommit väl till pass för börsjättar med miljarder i kassan. Tack vare det statliga stödet har de kunnat kapa kostnader och bli ännu mer lönsamma när efterfrågan exploderade i höstas.
Arbetslöshet på knappt nio procent
I Sveriges ekonomi väger industrin tungt. De är en viktig förklaring till de fina siffror för landet som helhet som finansministern redovisade i morse. När hon presenterade sin vårbudget förra året såg många BNP-fall på tio procent framför sig. Det blev 2,8 procent. Prognosen för årets tillväxt skrivs upp till 3,2 procent.
Arbetslösheten tros bli knappt nio procent i år, vänder ner nästa. Men arbetslösheten för ungdomar och utomeuropeiskt födda får inte ens plats på samma skala i finansministerns presentation. För båda kategorierna var arbetslösheten runt 20 procent innan pandemin bröt ut. Nu är den 24 procent för ungdomar 15-24 år och 28 procent för utomeuropeiskt födda.
Utan pandemistöd från regeringarna hade den ekonomiska pandemikrisen blivit tre gånger värre enligt IMF. Men samtidigt har uppenbarligen en del pengar gått till dem som hade klarat sig hyfsat utan. Och frågan för Sveriges finansminister nu, när hon talar om styrka och återhämtning, är hur hon ska få till en återhämtning som gäller hela Sverige.