Den nya rapporten som släpps i dag kritiserar samtliga svenska storbanker som har investeringar i H&M, men på lite olika sätt. Foto: David Goldman/AP/TT & Janerik Henriksson/TT

Banker kritiseras för flathet mot klädkedjan H&M

Publicerad

H&M lovade för fem år sedan att till 2018 skulle finnas skäliga levnadslöner för de som jobbar i företagets leverantörsfabriker bland annat i Bangladesh. Men såväl oberoende granskare som företaget självt menar att H&M inte lever upp till detta mål i alla fabriker. Nu riktas kritik även mot svenska banker för att man inte använder sin ägarmakt för att trycka på i dessa frågor.

– Svenska banker äger tillsammans 13 miljarder i H&M. Om de kräver tydlig förändring tvingas företaget agera mer, men det har bankerna inte gjort, säger Maria Sjödin på Fair Action till SVT.

”Har inte ens lyft frågan”

I december var det stora demonstrationer och protester i Bangladesh bland textilarbetare som krävde löner man kan leva på. Resultatet blev löften om en mycket liten ökning av minimilönen men Fair Action och andra internationella organisationer menar att företag som H&M, Kappahl och Lindex gör alldeles för lite för att höja lönenivåerna och för att företagen skall leva upp till sina egna löften om levnadslöner.

Den nya rapporten som släpps i dag kritiserar samtliga svenska storbanker som har investeringar i H&M, men på lite olika sätt.

– Handelsbanken och Länsförsäkringar har stora investering i H&M men har uppenbarligen inte ens lyft frågan. Nordea berättar inte vad man gör och Swedbank som har allra mest investeringar i H&M, och SEB, har haft en dialog, men utan att ställa tydliga krav på förändring, säger Maria Sjödin.

Swedbank: Uppenbart det finns mer att göra

Chefen för hållbarhetsanalys på Swedbank Robur, Eva Axelsson, kommenterar kritiken så här:

– Vi lyfts också fram som en av de banker som “gör mer”. Vi har kontinuerligt möten med exempelvis H&M men det är uppenbart att det finns mer att göra, vi har ett ansvar.

H&M vill få med sig övriga branschen först

H&M:s hållbarhetschef Anna Gedda har tidigare sagt till SVT att företaget jobbar hårt med lönefrågan i Bangladesh, och att man på olika sätt stärker arbetarna, för att skapa förutsättningar för bättre löner. Men de anser inte att H&M själva bör höja lönerna, utan de jobbar för att hela branschen ska höja löner, till exempel genom att regeringen höjer minimilönerna i landet.

– Denna hållning är pervers! Att vänta på konsensus från andra företag i branschen betyder att miljontals personer i Bangladesh kommer att fastna ännu längre tid i fattigdom, menar Neva Nahtigal på internationella Clean clothes campaign.

”Investerarna delar på ansvaret”

Clean clothes campaign har länge haft sökarljset mot just H&M som är den största globala uppköparen av kläder från Bangladesh. Efter att regimen i landet slagit ned mot textilarbetarnas protester i Bangladesh i december har de organiserat demonstrationer denna vecka vid flera av landets ambassader i Europa, för att uppmärksamma villkoren för textilarbetare.

Även de tycker banker och investerare har en nyckelroll:

– Jag tycker att investerarna delar på ansvaret. De har enorm möjlighet att tvinga företaget agera. Jag hoppas och kräver att de utövar sin makt, och ser till att H&M ändrar livet för miljontals personer, säger Neva Nahtigal.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.