Poliserna Christian Frödén och Mikael Lins jobbar i Stockholms city och deras jobb är att hålla koll på ensamkommande flyktingbarn. Den senaste åren har de stött på en ny grupp: barn från Marocko, som växt upp utan föräldrar och har stora problem med sig från uppväxten i hemlandet.
– Vi har lågt räknat 200 barn från Marocko som rör sig i city under kvällar och nätter och som begår brott. De är från 9 år och uppåt, säger Christian Frödén, polis i Stockholm, till SVT Nyheter.
Christian Frödén och Mikael Lins fokuserar på uppsökande verksamhet. De kontrollerar om de kan uppvisa någon id-handling och om de misstänker att någon är påverkad av narkotika, så tas de med för urinprov. Om de upptäcker någon som rymt från det hem där de är placerade, skickas de tillbaka.
– De missbrukar ofta hasch och är helt oförstående till vår svenska hållning till droger, säger polisen Mikael Lins, till SVT Nyheter.
Svår grupp av barn att nå
Det var först 2012 som Migrationsverket såg att ensamkommande barn från Marocko sökte asyl i Sverige. Sedan dess så har siffran ökat för varje år och 2014 ansökte 381 barn från Marocko asyl. Men de vet att chansen att få asyl är minimal och var tredje av de barn som söker asyl rymmer från de hem där de är placerade.
Kjell-Terje Torvik har jobbat med ensamkommande flyktingbarn i 10 år och säger att han aldrig stött på en liknande grupp barn.
– De uppvisar en väldigt stark misstro mot myndigheter och vuxenvärlden och de signaler vi får från socialtjänst och poliser är att man inte alltid vill ta den vård och omsorg, som trots allt erbjuds, säger Migrationsverkets nationella samordnare Kjell-Terje Torvik.
Uppväxta på gatan
Barnen är oftast uppväxta på gatan i Tanger eller Casablanca. Här finns enligt Migrationsverkets uppgifter 80.000 gatubarn, som lever utan föräldrar och i hemlöshet. De börjar tidigt med droger och gör vad som krävs för att klara sig på gatan. Kjell-Terje Torvik har varit nere i Marocko och sett hur de lever där.
– Villkoren för de här barnen är väldigt tuffa. De saknar vuxenvärlden helt och hållet och det är oerhört svårt att återanpassa barnen, när de levt så i flera år. Man lär sig att ta hand om sig själv och när vuxna kommer in i bilden, så reagerar de genom att stänga ute dem och ”försvinna” iväg så att säga, säger Kjell-Terje Torvik.
De kommer till Sverige via Spanien och Tyskland. Resan kan ta flera år. De måste låna pengar för att resa , skulder som ofta återbetalas via brott.
– De har varit med om saker som vi inte kan föreställa oss och de är ofta svårt traumatiserade. Under en resa genom Europa kan de ha tvingats betala sina smugglare på alla möjliga sätt. Vi vet att det förekommit prostitution som betalningsmedel, säger polisen Christian Frödén.
Svenska myndigheter tror att det ofta rör sig om trafficking ,alltså människohandel, men inte på det sätt som vi är vana vid.
– Vi tror inte att det finns en ”maffialedare” som skickar ut barnen för att begå brott och som tar alla pengar. Ofta finns det en äldre i gängen i cirka 20-årsåldern, som lånat ut pengar och de tvingas sen betala tillbaka honom och man hamnar i en situation där man aldrig kan betala tillbaka det de är skyldiga, säger Kjell-Terje Torvik.
Kortsiktiga lösningar
Här i Sverige begår de ofta brott. Polisen säger att de ser dem som frekventa i brottssatistiken.
– De begår brott som stölder, snatterier, ficktjuveri och en del personrån, säger Christian Frödén.
Här i Sverige vet inte myndigheterna hur man ska hantera barnen. De flesta andra ensamkommande flyktingbarn från andra länder, vill ta emot den hjälp som Sverige erbjuder.
– Kortsiktigt så kan vi låsa in dem på en SIS-anstalter (slutna behandlingshem) men det är kortsiktigt och för att rädda enskilda liv. Jag tror att det måste till en nationell samordning för att komma åt problemet, säger Christian Frödén.
På Migrationsverket är man inne på samma spår.
– Från Migrationsverket sida har vi gjort det vi kan. Jag tror att vi måste se hur andra länder i övriga Europa agerar mot samma problem och vi kanske måste skapa någon ny typ av hem för de här barnen. Men för det krävs en nationell strategi och politiska beslut för att kräva lagändringar,säger Kjell-Terje Torvik, nationell samordnare vid Migrationsverket.