Foto: TT

Barnpsykologen om #MeToo: Se det som en chans att prata övergrepp

Uppdaterad
Publicerad

Sexuella trakasserier och övergrepp kan börja tidigt i livet. Det vittnar många av de kvinnor som just nu berättar om sina erfarenheter under #MeToo.

– Se det här som en chans att ta upp ämnet och se hur barn tänker, säger barnpsykologen Åsa Landberg, som ger flera råd till föräldrar som vill närma sig det svåra samtalsämnet.

Många av dem som delar med sig av sina erfarenheter av sexuella övergrepp och trakasserier just nu vittnar om att kränkningarna kunde börja så tidigt som på förskolan.

Att även den grövsta formen av övergrepp är vanligt slog en undersökning från 2015 fast när forskare på uppdrag av stiftelsen Allmänna barnhuset undersökte frågan. Bland 6.000 gymnasieelever på 171 skolor hade var femte person erfarenhet av någon form sexuellt övergrepp.

Kampanjen #MeToo

”Prata med alla barn”

Om det finns en tystnad i samhället kring övergrepp och trakasserier blir det svårare för barn att prata om det svåra ämnet, säger barnpsykologen Åsa Landberg.  

– Jag tycker att man ska prata med alla barn, utifrån att de kan bli utsatta för övergrepp och kan utsätta andra. Till småbarn ska man säga samma sak som man säger till andra: Att man har rätt till sin egen kropp, att man ska säga nej, och att ingen får tvinga en till saker man inte vill.

Just nu när många diskuterar sexuella övergrepp och trakasserier efter Harvey Weinstein-affären är det ett bra tillfälle att ta ett samtal med sina barn.

– Se det här som en chans att ta upp ämnet och se hur barn tänker. Som förälder ska man passa på och berätta för barnet att man vill veta vad som händer för att man vill kunna hjälpa. Det handlar inte om det där enda stora samtalet om övergrepp, utan ett av många samtal i vardagen.

Kultur som tillåter att göra fel

För att få barn att prata om svåra ämnen krävs att föräldrar har skapat en kultur där barn kan berätta att de har gjort fel utan att föräldrar blir arga.

– I samband med sexuella övergrepp kan barn känna att de har gjort fel om de till exempel varit på fel plats eller har varit fulla. Om de har erfarenhet av att vuxna blir arga och lägger skuld på dem blir det svårare att berätta om vad som har hänt.

Enligt studien ”Det gäller en av fem” var det tre gånger så vanligt att tjejer hade erfarenheter av sexuella övergrepp än killar. Men i samtal med barn är det viktigt att tala om både förövare och offer, säger Åsa Landberg.

– Här blir det för många en sammanblandning på gruppnivå och individnivå. I samtalet med pojkar ska man inte få dem att känna sig som förövare. Det finns väldigt många pojkar som aldrig utsätter någon för övergrepp.

”Stereotypa könsroller”

Hon säger att det som förenar de killar som utsätter andra för kränkningar är en kombination av olika faktorer.

– Det handlar om att de har väldigt stereotypa könsroller och förväntningar, att de har en bristande kunskap om hur mycket de kränker. Men man kan komma väldigt långt genom att prata värderingar.

Samtidigt räcker det inte bara med att föräldrar tar diskussionen om övergrepp och trakasserier, säger Åsa Landberg.

– Det är jätteviktigt vad föräldrar gör, men det kommer alltid finnas föräldrar som inte är närvarande. Därför behövs lärare, grannar och andra vuxna som sätter gränser.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kampanjen #MeToo

Mer i ämnet