Författaren Ana Porss debuterade för tio år sedan med en historisk roman. Sedan dess har hon gett ut ytterligare två historiska romaner och ett psykologiskt drama. Alla hennes böcker är utgivna på mindre förlag. Men hon kan inte försörja sig på att skriva utan jobbar också som lärare.

”chic-lit eller Stockholm”

– De berättelser som är lite udda, som inte är deckare eller chic-lit eller utspelar sig i Stockholm utan kanske på landsbygden eller i en liten småstad, de har väldigt svårt att nå ut till läsarna, förklarar Ana Porss.

– Jag är övertygad om att det är en ekonomisk fråga, fortsätter hon.

Inte längre en kulturbärare

Ana Porss får medhåll från Sveriges författarförbund som hävdar att boken tidigare haft en särställning genom att vara både en kulturbärare och vara på en marknad, men att det nu sker en förskjutning.

– Det har kantrat över mot det kommersiella. Framför allt kan man se det på vilka böcker som säljs. Bredden har minskat helt enkelt och det är ju i slutändan någonting som drabbar läsarna. Om man drar det ännu ett steg längre, så är det ju en demokratifråga om alla människors berättelser inte når ut, säger Gunnar Ardelius som är ordförande för Sveriges författarförbund.

Färre kan leva på att skriva

Förbundet hänvisar till en inkomstundersökning som SIFO gjort för förbundets räkning. Den visar att få författare tjänar mer och allt färre kan leva på att skriva och enligt Gunnar Ardelius är det ett tecken på att den udda berättelsen inte når läsarna.

Den svenska bokbranschen är i förändring. Bokhandlarna blir färre, bokförlagen är under stor press från internetbokhandeln och fler väljer att bli sina egna utgivare. Och i ett polariserat boklandskap där ett fåtal författare är storsäljare och många inte kan försörja sig blir det svårare för läsarna att hitta den mer udda berättelsen.

– Det finns otroligt många böcker av hög kvalité som inte får några läsare, och det är ju tråkigt, säger Gunnar Ardelius.

”Instoppade i hyllan”

Ana Porss har själv kontaktat bokhandlare och erbjudit sig att komma till butikerna och signera sina egna böcker.

– Det är viktigt att bokhandlarna ställer fram de här böckerna så att de syns och inte bara är instoppade i hyllan någonstans. Hur ska annars läsarna hitta litteraturen?

Författarna blir fler

Berättelser som är mer udda skrivs fortfarande och publiceras, men varje berättelser når inte lika många läsare som förr eftersom många författare slåss om samma antal läsare. Författarna blir nämligen fler och fler.

– Vi står ju inför samma utmaningar nu inom bokbranschen som man tidigare har gjort inom tidningsbranschen och musikbranschen. När man går från det här analoga till det digitala så händer det någonting med marknaden, en balans som tidigare har funnits har rubbats, förklarar Gunnar Ardelius.

Media rapporterar om samma böcker

Dessutom väljer media ofta att rapportera om samma böcker. En annan förklaring till den udda berättelsens svårigheter kan vara att de ofta ges ut på små förlag.

– Ja, och om man ger ut sina böcker på ett litet förlag så har ju inte det förlaget en tillräcklig budget för marknadsföring. Och det är ju inte så konstigt, förklarar Ana Porss.

– En författare måste också bli recenserad i stora dagstidningar för att synas som författare och på det viset nå läsarna, fortsätter hon.

”Jag tror läsarna vill ha det”

Men i förlagsvärlden är man ändå hoppfull om framtiden. Så här säger Daniel Sandström som är förläggare och litterär chef på Bonniers.

– Jag tror att det finns en efterfrågan på ett bredare sortiment och många olika typer av röster. Jag tror att läsarna vill ha det. Jag hoppas och tror att utvecklingen kommer att gå åt rätt håll, men det kommer att behövas hjälp. Att vi på förlagen tänker till och att det finns ett stöd från politiskt håll att lyfta den här frågan.