– Bara det att de kommer överens är ett steg i positiv riktning. Det har funnits en misstro mot att enskilda länders banktillsyn inte har hållit en tillräckligt hög nivå. Det här är ett sätt att kvalitetssäkra banktillsynen i Europa; att den läggs under ett och samma paraply, säger Bergqvist till TT.
Sverige och andra länder som inte har euron får ju stå utanför. Men borde vi gå med?
– Det där är ju jättemycket en politisk fråga. Jag kan inte se några negativa konsekvenser för Sverige att vi väljer att stå utanför, säger Bergqvist.
Han pekar på analyser om det svenska banksystemet från både Riksbanken och Finansinspektionen.
– De anser att svenska banker är kapitalstarka, och arbetet som Riksbanken och Finansinspektionen gör har hög trovärdighet. Därmed kan jag inte se några nackdelar här och nu (med att Sverige står utanför).
Steg mot politisk union
Bergqvist anser dock att frågan också måste ses i ett större perspektiv och att den har fler dimensioner.
– Det steg som de här 17 euroländerna tar nu är faktiskt också ett steg mot den politiska unionen. Det är bara en av många pusselbitar som ska läggas på plats för att så småningom nå fram dit. Så om
Tar Sverige ett alltför stort steg in, får frågan också en politisk dimension. Då handlar det inte enbart om banktillsynen utan om Sveriges förhållande till något som håller på att växa fram i form av den politiska unionen.
Bergqvist anser att det därför finns skäl för länder som inte är med i eurosamarbetet att tänka efter vart EU är på väg och vilka politiska konsekvenser det kan få.
”Inte en bankunion”
Nattens beslut innebär inte en bankunion, utan är bara första steget mot en bankunion, menar Mats Persson, professor i nationalekonomi i Stockholm.
Bankunionen har tre ben: gemensam övervakning av bankerna, gemensamma regler för att städa upp efter kriser och en gemensam insättarförsäkring.
-Nu har man bestämt sig för den första punkten, övervakningen. De andra sakerna har man inte lyckats klara av. För bara två månader sedan var EU-kommissionens officiella linje att alla tre bitarna skulle vara på plats 1 januari 2013. Nu säger man att första biten ska vara på plats 1 mars 2014, så snacka om att man har blivit mer ödmjuk, säger Persson.
Persson bedömer att det i princip är bra att ha en gränsöverskridande övervakning, eftersom många banker har gränsöverskridande affärer. Det gäller inte minst de svenska storbankerna.
-Om den här gemensamma bankinspektionen blir effektiv och okorrumperad så är det bra för Sverige att vara med. Då blir de svenska bankernas internationella affärer granskade på ett bra sätt. Men om den blir ineffektiv och korrumperad är det kanske bättre med en lokal svensk bankinspektion, trots att den har svårt att granska de internationella affärerna. Det handlar om kompetens och korruption, säger Mats Persson.