Inrikes

Björklund: ”Färre kommer få högsta betyg”

Uppdaterad
Publicerad

Trots att det kan bli tuffare för elever med betyg från den nya betygsskalan att komma in på populära utbildningar på högskolan, har regeringen valt att inte införa skilda kvotgrupper under en övergångsperiod. Nackdelarna bedöms helt enkelt vara för stora.

Fler betygssteg ger en större spridning av betygen. Till exempel motsvaras det gamla toppbetyget MVG nu av betyget A, men också delvis av betyget B.

-När man har fem steg istället för tre så blir det naturligtvis så att det blir några färre elever som får vart och ett av betygen än i dag. Sannolikt så blir det något färre som får det högsta betyget i det nya systemet än det är i dag, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Orättvis konkurrans

Trots det kommer eleverna om några år att konkurrera direkt om platserna på högskolan med elever som fått betyg efter den gamla skalan. För regeringen har bestämt att det inte ska införas en särskild kvotgrupp.

-Kvotgrupper är också av erfarenhet mycket orättvisa. För det kan vara så att man lättare kommer in i den ena kvotgruppen än den andra, och det blir också orättvist. Hur man än gör så har man när man går över från ett system till ett annat vissa fördelar. Samlade avvägningen är att inrätta en kvotgrupp har större nackdelar, säger Jan Björklund.

Går jämt ut för de flesta

Dessutom bedömer utbildningsministern att det för de flesta elever jämnar ut sig.

-Man har ju väldigt många betyg, och i några ämnen kanske man ligger i den övre delen av betygsintervallet och i andra får man kanske ett lägre betyg. Gymnasieutredningen och betygsutredningen har gjort omfattande studier på det här och det är i grova drag så går det jämt ut för de flesta elever, säger han.

De elever som ändå riskerar att drabbas av det här, vad är ditt råd till dem?

-Att plugga och se till att få så bra betyg som möjligt, det är alltid rådet, säger Jan Björklund.

Ulrika Zaccheus

ulrika.zaccheus.svt.se

Den nya betygsskalan

Den nya betygsskalan innehåller fem godkända betyg istället för tre som tidigare. A är det högsta och E det lägsta. Dessutom finns ett underkänt betyg, F.

För tre av betygsstegen – A, C och E – finns specifika kunskapskrav som alla måste vara uppfyllda för att eleven ska få betyget.

Mellanbetygen B och D saknar kriterier, och ska ges till elever som till övervägande del uppnått kraven för betygen A eller C, men inte riktigt.

Skolverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.