Ett av företagen heter GE Power Sweden, ett svenskt energiföretag som numera ägs av General Electric-koncernen. Under förra ägaren Alstom Power mutade de beslutsfattare med över 50 miljoner kronor för att vinna en upphandling. Uppdraget handlade om rening av svavelhaltig rök från ett kraftverk i Litauen och var värt över två miljarder.

Förra året dömdes tre ansvariga chefer, varav en svensk, till flera års fängelse i Storbritannien. När den brittiska domen föll sa domare Martin Beddoe att det var ett allvarligt exempel på korruption.

— Det är en cancer på den civiliserade kommersiella världen. Även om du inte skapar sjukdomen utan bara hjälper den att sprida sig, bär du ett mycket tungt ansvar, sa Beddoe.

Svartlistade i sex år

Projektet var finansierat av Europeiska utvecklingsbanken EBRD, och i november svartlistade de företaget från alla projekt för utvecklingsbanker i sex år.

GE Power har tackat nej till en intervju men skriver till SVT att utredningen började långt innan GE köpte Alstoms Powers kraftverksamhet 2015.

“GE samarbetade fullt ut med utredningen efter avslutandet av Alstom-transaktionen och arbetade för att avsluta äldre frågor från Alstom på ett ansvarsfullt sätt. Etiskt beteende och efterlevnad är grundläggande för GE: s förmåga att framgångsrikt arbeta på mer än 180 marknader runt om i världen.”

Kontanter och bordellbesök

Åtta svenska företag och två privatpersoner är på Världsbankens svarta lista efter en stor muthärva 2003. Två företagare lärde känna en tjänsteman på Världsbanken under en Sida-konferens och fick sedan genom honom flera lönsamma kontrakt, i utbyte mot mutor på 10 procent av kontraktsvärdet. Pengar levererades i portföljer med kontanter i London och en anställd på Världsbanken bjöds på bordell i Amsterdam.

Företagarna dömdes till ett års fängelse för bestickning och både företagen och företagarna personligen blev svartlistade.

Därför namnger SVT inte alla företagen

Vissa av företagen har gått i konkurs och är inte längre verksamma. Andra är mycket små, därför bedömer vi det inte som journalistiskt relevant att publicera samtliga som finns på sanktionslistan. Däremot publicerar vi namn på de företag där vi bedömer att det finns ett allmänintresse och där företagen själva har fått möjlighet att bemöta.