Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdraget att utreda varför anmälda sexualbrott och utsattheten för sexualbrott har ökat.

Oenighet om gärningspersoners härkomst vid sexualbrottsfall ska utredas eller inte

Uppdaterad
Publicerad

Frågan om gärningspersoners bakgrund ska utredas eller inte i den pågående sexualbrottsutredningen skapar oenighet mellan regeringen och Brottsförebyggande rådet (Brå). Regeringen anser att Brå kan om de vill – men Brå tycker inte att det ingår i deras uppdrag.

Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdraget att utreda varför anmälda sexualbrott och utsattheten för sexualbrott har ökat. Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2019. Enligt regeringen ingår det även att ta reda på om ökningarna även gäller ”särskilda grupper av gärningspersoner.”

Men på Brå anser man att det inte ingår i uppdraget att ta reda på vilka som är gärningspersoner i sexualbrottsfall.

– I regeringens uppdrag som vi tagit del av finns inte de datakällor med för att vi ska kunna redovisa gärningsmännens härkomst. Vi ska kartlägga utsatthet för brott och antalet anmälda sexualbrott, säger Brås pressekreterare Monica Landegård till SVT Nyheter.

Vill att bakgrund kartläggs

Sexualbrotten har blivit en minst sagt het fråga och både Moderaterna och Sverigedemokraterna har krävt att gärningsmännens bakgrund ska kartläggas. Antalet anmälda våldtäkter har ökat de senaste tio åren och mellan 2016 och 2017 ökade antalet anmälda brott med tio procent, enligt Brås preliminära statistik.

Även utsattheten för sexualbrott har ökat enligt den Nationella Trygghetsundersökning som Brå tar fram varje år. Miriam Abu Eid som är pressamordnare på justitiedepartementet säger till SVT Nyheter att det är helt upp till Brå att ta med de datakällor de vill.

– Vi lägger oss inte i om de använder sig av fler källor. Vi styr inte Brås verksamhet på det sättet, säger Miriam Abu Eid.

Men Brå tolkar direktiven som att det inte går att ta med härkomst?

– Som vi har sagt tidigare så är det helt upp till Brå att besluta, säger hon.

Går om det anses nödvändigt

Frågan verkar därmed fastlåst. Brå menar att de inte har någon möjlighet att utreda gruppen gärningspersoner och regeringen anser att Brå kan det om de anser det är nödvändigt. Ingen på Brå vill ställa upp på någon ytterligare intervju och regeringen hänvisar till vad justitieminister Morgan Johansson (S) sagt i tidigare intervjuer.

Senast i går var Johansson med i Aktuellt och debatterade frågan om gärningspersoners härkomst med Moderaterans rättspolitiske talesperson Tomas Tobé.

– Det är ett brett uppdrag och Brå får helt enkelt utvärdera enligt sin forskningskompetens vilka faktorer de ska använda sig av, sade justitieministern.

Ur regleringsbrevet

Antalet polisanmälda sexualbrott har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna. Under de senaste fyra åren har även utsattheten för sexualbrott ökat enligt Nationella trygghetsundersökningen.

Det finns flera faktorer som kan ha påverkat utvecklingen av de anmälda respektive självrapporterade brotten, som benägenheten att anmäla och rapportera om sexualbrott, lagstiftningens utformning och den faktiska utsattheten.

Brå ska belysa orsakerna till ökningarna sedan 2005. I uppdraget ingår att i möjligaste mån uppskatta sexualbrottslighetens faktiska utveckling, och hur den självrapporterade utsattheten förhåller sig till de polisanmälda brotten och den faktiska brottsligheten.

I uppdraget ingår också att utifrån data om upplevd utsatthet och anmälda brott analysera om ökningarna gäller särskilda typer av sexualbrott, tillvägagångssätt, situationer eller utsatta personer, och i den mån det är möjligt gruppen gärningspersoner.Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2019.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.