Med hjälp av felaktiga arbetsgivarintyg, läkarintyg, identitetshandlingar och tidrapporter från assistans kan personer få ut miljontals kronor från välfärdssystemen. De kan vara manipulerade, förfalskade eller skrivna i samförstånd med intygsgivaren.

Ett felaktigt myndighetsbeslut leder ofta vidare till flera och påverkar på sikt även pensionen. I vissa fall är fusket så omfattande att det går att jämföra med organiserad brottslighet, skriver Brottsförebyggande rådet (Brå) på DN Debatt.

Minskat intygsberoende

I rapporten ”Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet” ger Brå flera förslag på hur man kan minska bidragsfusket.

Istället för att luta sig mot arbetsgivarintyg tycker myndigheten att man hellre bör titta på faktiska löneutbetalningar och arbetsgivaravgifter. Ett förslag från socialförsäkringsutredningen om att införa så kallad e-inkomst skulle kunna ersätta intygen.

Handäggare får inte rapportera brott

Man vill också att kontrollerna ska öka när det handlar om bidrag och ersättningar till företag. I dag gäller lagen om underrättelseskyldighet bara mot privatpersoner. Det innebär att handläggare på Skatteverket och andra utbetalande myndigheter som upptäcker brott inte har rätt att rapportera det.

Lagen om underrättelseskyldighet används överlag alldeles för sällan, anser Brå, och föreslår att myndigheterna utbildar sin personal så att de vet och i vilka situationer de ska uppmärksamma felaktigheter. Det är särskilt viktigt att förstärka kontrollverksamheten hos Skatteverket. Det ska mycket till för att andra myndigheter ska ifrågasätta Skatteverkets uppgifter om folkbokföringsadress och inkomsttaxering.