”Kom ihåg vem julen är till för. Det är barnens högtid”, säger Lisa Dahlgren från barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Foto: TT arkiv

Bris: Många barn extra utsatta kring julen

Uppdaterad
Publicerad

Tindrande ögon och spänd väntan på tomten – på många sätt är julen barnens högtid. Men julfrid råder inte överallt. För en halv miljon barn som växer upp i hem där missbruk och psykisk ohälsa råder är julafton den värsta dagen på året.

– Många barn upplever otrygghet och isolering under julen när vardagens stödnätverk stänger ned och människor runt omkring börjar tänka på sitt, säger Sara André, kurator på barnrättsorganisationen Bris.

För barn som inte har det bra i sin familj kan julledigheten bli en riktigt tuff tid. Skola, fritids och sportaktiviteter tar paus under lovet samtidigt som ångest, stress och depression inte gör det.

Jullov tar inte heller kuratorerna på Bris, Barnens rätt i samhället. Varje jul brukar omkring 1 200 barn och unga kontakta Bris via telefon, mejl eller chatt. Det är varken fler eller färre än ”vanliga” veckor, men barnens problem ändrar karaktär under julen, berättar Sara André:

Drickande och konflikter

– Samtalen börjar oftare handla om vuxna som dricker för mycket, bråk och familjekonflikter som blossar upp när alla är hemma tillsammans eller oro för att pengarna inte räcker till.

Dessutom är förväntningarna inför jul ofta högt uppskruvade hos både barn och vuxna, och det är lätt hänt att någon blir besviken när firandet inte blir lika perfekt och mysigt som ”alla andras”. Många barn tar också på sig stort ansvar för vuxnas beteende och lägger skuld på sig själva.

Sara Andé är kurator på Bris. Foto: Bris

Hitta strategier

Under julen har Bris stödtelefon öppet både helger och vardagar. Mellan tre och tio personer är ständigt i tjänst för att lyssna och hjälpa barnen i att hantera sin situation. Tillsammans med barnet försöker de hitta strategier för att få barnet att må bättre och – om otryggheten i hemmet är stor – ta hjälp av vuxna i närheten (se faktaruta).

– Vi hjälper till att kartlägga vilka personer barnet kan vända sig till för att berätta om problemen. Och är det riktigt illa så håller polis, socialjour och andra akuta stödfunktioner öppet under jul. Bris har ju också en vuxentelefon dit man kan vända sig om man känner oro som anhörig, säger Sara André.

Allt fler av de som hör av sig till Bris gör det också via chattmeddelanden eller mejl (se faktaruta 2).

Bris tips till vuxna som firar jul i barns närhet

  • Var en god förebild. Kanske går det till exempel att låta bli alkohol på julen?
  • Bygg en bra relation och en bra dialog med barn i din närhet. Då är det större chans att barnet berättar om något inte känns bra.
  • Reagera. När du ser att ett barn mår dåligt eller bli utsatt på något sätt, se till att du tar en stund med barnet och frågar hur hen mår. Stanna upp och visa att du lyssnar. Stå kvar, även om barnet berättar saker som känns jobbiga att höra på. Förmedla till barnet att du som vuxen kan hjälpa.
  • Skam- och skuldbelägg inte barnet. Många barn tar på sig stort ansvar för vuxnas beteende och lägger ofta skuld på sig själva. Därför är det viktigt att avlasta barnet i det.
  • Agera. Du som vuxen bör agera direkt om du ser att ett barn far illa. Det kan handla om att säga till andra vuxna som beter sig illa, eller att till exempel se till att ett barn får stöd från socialtjänsten om hen behöver skydd.
  • Sök stöd. Ibland kan det vara svårt att veta hur du som vuxen ska agera. Alla vuxna som känner oro för ett barn i sin närhet kan ringa Bris vuxentelefon och få råd och stöd.

Hit kan du vända dig om du behöver stöd

Bris jourtelefon för barn och ungahar nummer 116 111. Den är gratis och öppen 14-21 alla dagar. Du kan vara anonym

Du kan också mejla eller chatta med kuratorerna på Bris om du behöver råd och stöd.

Bris vuxentelefon ger råd och stöd vardagar 9-12 på 077 150 50 50.

Hjälplinjen erbjuder tillfälligt psykologiskt stöd på telefon, alla dagar kl 13-22. Telefonnummer: 0771-22 00 60 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.