I Sverige passerar drygt 6000 barn årligen genom olika skyddade boenden på grund av att det förekommit hot och våld i hemmet. Trots det är inte insatserna för barnen i boendena reglerade av socialtjänstlagen.
I den dagsfärska rapporten, “Min tur att berätta”, har tjugo olika barn till våldsutsatta mammor vittnat om flykten från våldet och om deras tillvaro i de skyddade boendena i Sverige. BRIS och Sveriges Stadsmissioner, som står bakom rapporten, pekar på att ett bristande regelverk gör att barnen riskerar behandlas som endast medföljande till den vuxne och därmed går miste om viktiga insatser.
– Det som griper mig mest är att barnen bär på så tunga berättelser och ändå inte får stöd. De vill stötta sin mamma och sina syskon, samtidigt som de upplever att vuxenvärlden inte lyssnar, säger Sara Liljegren, projektledare på Sveriges Stadsmissioner.
För våldsutsattas barn förändras vardagen drastiskt när de väl kommer till det skyddade boende. Oftast kan barnen under långa perioder inte gå i skolan och det blir svårt att behålla relationer till vänner.
BRIS: Barnets behov i skymundan
– Våldet påverkar barnets hela liv, det påverkar deras hälsa och inte minst deras skolgång. I rapporten blir det väldigt tydligt att mycket fokus hamnar på mamman och barnen hamnar i skymundan. Både deras behov och barnets rättigheter, säger Sofia Grönkvist, enhetschef på BRIS.
Nu ställer organisationerna krav på att socialtjänstlagen ska utvidgas och att alla barn som hamnar på skyddat boende på grund av våld i hemmet ska få ett personligt ärende upprättat hos socialtjänsten. Det menar BRIS skulle möjliggöra ett krav på att barnets situation följs upp på ett rättssäkert sätt, öka kvaliteten på insatserna och att barnen, oavsett var i landet de placeras, kan få ett likvärdigt stöd.
Idag utreds frågan om ett utökat regelverk kring barns vistelse i skyddat boende men processen måste skyndas på, menar Stadsmissionens Sara Liljegren.
– För varje barn är det här otroligt brådskande, dom lever i nuet och dom behöver få sina rättigheter tillgodosedda nu, avslutar Liljegren.
