Inrikes

Stödorganisationer: Kommunernas arbete mot hedersvåld brister – behövs mer kunskap

Uppdaterad
Publicerad

Nya lagskärpningar och flera utbildningssatsningar – trots det är det förebyggande arbetet mot hedersvåld eftersatt i flera kommuner, menar stödsorganisationer.

Många kommuner jobbar med målet att utsatta barn ska återförenas med sina föräldrar, vilket kan vara förödande, enligt stödorganisationerna.

Under fjolåret trädde två nya lagskärpningar som rör hedersvåld i kraft: barnäktenskapsbrott och utreseförbud. Året innan det infördes dessutom en hedersmarkering i polisens utredningssystem. Markeringen visar att brottet i fråga kan ha ett hedersmotiv och innebär en särskild straffskärpningsgrund.

Organisationerna GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime, samt TRIS, Tjejers rätt i samhället, som båda arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck, välkomnar de nya lagarna.

Hedersförtryck i Sverige

– Vi anser att de nya lagskärpningarna skickar en tydlig signal om att vårt samhället inte accepterar hedersrelaterat våld och förtryck under några som helst omständigheter, säger Sabina Landstedt, stödsamordnare på GAPF.

Kunskaperna varierar

Enligt henne finns det en ökad medvetenhet hos polisen i dag.

– Men vi ser också att kunskaperna om hedersvåld är varierande beroende på var i landet man arbetar. På mindre orter har medvetenhet om HRV inte ökat lika mycket som i storstadsstäderna, upplever vi.

– Vi har märkt att det görs en del utbildningsinsatser inom polisen men kunskaperna behöver omsättas i konkreta insatser och där finns det mer att göra.

”Är effektiv”

Vad gäller lagen om utreseförbud har organisationerna redan märkt en tydlig effekt.

– Det är otroligt viktigt att dessa lagar används på en gång. Vi har varit med om flera ärenden där barn har skyddats från att tas utomlands, det visar på att den är effektiv, säger Mariet Ghadimi på TRIS.

Trots det saknas kunskap och bra metoder i socialtjänstens förebyggande arbete, menar hon.

– I brist på annat jobbar många kommuner utifrån ett familjeperspektiv. Det innebär att målet är att det utsatta barnet ska kunna återförenas med sin familj, och det kan få väldigt allvarliga konsekvenser för den som är utsatt.

”Löser inte hela problemet”

Många av dem som ringer till GAPF:s stödtelefon uttrycker oro kring just socialtjänstens bemötande, berättar Sabina Landstedt.

– De är rädda för att behöva återförenas med sin familj. Därför är det viktigt att tillämpa den kunskap som faktiskt finns i dag och att ha tydliga rutiner kring hur man ska hantera frågan, säger hon och fortsätter:

– Lagstiftning löser inte hela problemet.

Tre nya lagar:

Barnäktenskapsbrott

Det nya brottet innebär att det är straffbart att övertala, påverka eller tillåta ett barn att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Till skillnad från brottet äktenskapstvång krävs det inte att det har använts något olaga tvång eller utnyttjande av offrets utsatta situation om brottet har begåtts mot ett barn.

Utreseförbud

Om det finns en påtaglig risk för att någon som är under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap, en äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas, kan ett utreseförbud beslutas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden. Det kommer att vara straffbart att föra ut ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud. Den som bryter mot ett utreseförbud kan dömas till fängelse i upp till två år.

Hedersmarkering

Sedan september 2019 kan polisen flagga utredningar där det anses finnas anledning att utreda ett eventuellt hedersmotiv. Syftet med markeringen är inte att föra statistik utan att tidigt identifiera brotten för att rätt åtgärder ska vidtas under utredningen och i skyddsarbetet med de utsatta.

Källa: regeringen.se och polisen.se.

Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersförtryck

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

TRIS – Tjejers rätt i samhället

Till TRIS nationella jourtelefon 0774 40 66 00 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Hedersförtryck i Sverige

Mer i ämnet