Brister i läkarintyg drabbar sjuka

Publicerad

En av tre läkare upplever det som problematiskt att skriva sjukintyg. Svårast har de att bedöma arbetsförmåga. Enligt Försäkringskassan brister också en stor del av intygen. De sjuka får ta smällen, anser LO-TCO.

Var tredje läkare upplever varje vecka svårigheter i fall där patienter ska sjukskrivas, visar en studie vid Karolinska institutet. Särskilt svårt är det att bedöma arbetsförmåga och att göra en långsiktig prognos, och det gäller i än högre grad om patienten är arbetslös eller långvarigt sjuk.

– Att bedöma hur en viss funktionsnedsättning passar mot arbetsmarknadens krav är en uppgift som ofta ligger utanför läkarens kunskap. Kan en patient med depression sitta i en telefonväxel? Det är inte helt lätt att avgöra, säger Marie Wedin, ordförande i Läkarförbundet.

Hälften brister

Nästan fyra av tio läkare anser att Försäkringskassan begär ”onödiga kompletteringar och intyg” och fler, jämfört med tidigare år, upplever att de blir ifrågasatta av handläggarna.

– Generellt finns det ett förbättringsbehov när det gäller kvaliteten på intygen, säger Tommy Sundholm, enhetschef på Försäkringskassan.

I dag bedömer myndigheten att nästan hälften av läkarintygen inte håller måttet.

– Problemet är ofta beskrivningen av hur diagnosen påverkar arbetsförmågan utifrån de arbetsuppgifter patienten har.

Utan pengar

När läkaren och Försäkringskassan tvistar om vilka ord som ska stå i intyget drabbas de sjuka.

– Med ett undermåligt läkarintyg riskerar man att bli utan ersättning, säger Claes Jansson på LO-TCO Rättsskydd.

Han anser att Försäkringskassan ställer alldeles för höga krav på vad intyget ska innehålla.

– Skriver läkaren att patienten lider av en förlamande trötthet behöver man inte så mycket fantasi för att förstå att det begränsar arbetsförmågan väldigt mycket.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer