Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Höstbudgeten 2016 – detta vet vi redan

Publicerad

Mycket är redan känt ur budgeten för nästa år. Här kommer det viktigaste av det som ministrarna presenterat... men någon nyhet kan man nog vänta sig när finansministern presenterar budgeten klockan åtta i dag.

Förr väntade regeringen till en viss bestämd dag innan statens budget för kommande år presenterades. Numera väljer regeringar, oavsett partifärg, att portionera ut nyheter ur budgeten under en längre tid. Så har det varit ganska länge nu och skälet är framför allt att man vill ha så mycket uppmärksamhet som möjligt.

I dag presenteras budgetpropositionen och finansminister Magdalena Andersson (S) berättar om den rödgröna regeringens prioriteringar och satsningar under 2017. Men mycket är redan känt efer en lång rad debattartiklar och presskonferenser med olika ministrar.

Enligt finansministern finns 24 miljarder kronor att satsa på olika reformer. Det mesta har redan använts i de satsningar som redan presenterats men inte riktigt allt så några nyheter ur budgeten kan man nog vänta sig även i dag.

Vänsterpartiet samarbetar om budgeten

Dessutom har Vänsterpartiet, som förhandlar med regeringen om budgeten, berättat om de satsningar som partiet anser sig ligga bakom.

Enligt Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson har partiet fått genom sju ekonomiska reformer, bland annat höjd garantiersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen, vilket motsvarar 187 kronor mer i månaden. Dessutom höjs tandvårdsbidraget för personer mellan 65 och 74 år och flerbarnstilläget (barnbidraget) för tredje barnet.

En annan satsning som Vänsterpartiet arbetat för är att man ska kunna få studielån för att ta körkort, vilket ska bli verklighet från 2018.

Enligt Ulla Andersson har Vänsterpartiet fått genom reformer för 1,6 miljarder kronor.

Detta har V lyckats få genom i budgeten enligt Ulla Andersson.

Enklare jobb i äldrevården

I fredags berättade arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) om en satsning som regeringen hoppas ska ge minst 20.000 nya undersköterskor för att stärka äldreomsorgen.

Dessutom vill regeringen förändra extratjänsterna inom äldreomsorgen så att de ska kunna gå till dem som inte har erfarenhet av arbete inom vården eller saknar utbildning. Det handlar om enklare uppgifter på äldreboenden, enligt regeringen en möjlighet för långtidsarbetslösa och nyanlända att komma i arbete.

Läs om satsningen i äldreomsorgen här!

Ny myndighet för jämställdhet

Tidigare i veckan presenterade barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) en ny myndighet som ska arbeta för ökad jämställdhet. Dessutom ska en nationell strategi tas fram för att motverka mäns våld mot kvinnor. Det gäller både sexuellt våld, hedersvåld och våld i hemmet mot kvinnor.

Detta kostar 900 miljoner kronor under fyra år, en ökning på 400 miljoner från de 500 miljoner som redan används.

Läs om den nya jämställdhetsmyndigheten här!

Fler platser för lärarutbildning

Redan i augusti lovade Statsminister Stefan Löfven (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) att lärarutbildningen ska byggas ut med 3.600 platser till 2021. De 3.600 studieplatserna gäller både lärarutbildningen och förskolelärarutbildningen. Satsningen beräknas kosta 342 miljoner kronor när den är fullt utbyggd och 83 miljoner kronor när den inleds 2017.

Dessutom vill regeringen göra höstlovet till ett ”läslov”  och avsätter fem miljoner kronor för att stimulera läsaktiviteter under höstlovet.

Detta vill regeringen göra för lärarutbildningen.

Pengar tillbaka till bistånd

Eftersom kostnaderna för asylmottagandet minskat återför regeringen 6,4 miljarder kronor till biståndsbudgeten. I våras föreslogs en minskning av biståndsbudgeten men det anses inte längre nödvändigt.

Mer om detta på regeringens webbplats.

Miljarder till Migrationsverket

Så sent som i går presenterades ett paket av satsningar som görs i budgeten. Bland annat får Migrationsverket 1,7 miljarder under nästa år, 1,2 miljarder under 2018 och något lägre summor även 2019 och 2020 för att kunna hålla uppe farten i asylprövningarna.

Regeringen skjuter också till pengar på flera områden med syfte att skynda på processen för att få nyanlända i arbete. Bland annat får Arbetsförmedlingen mer pengar till tidiga insatser för nyanlända, såsom ”snabbspår” och lärlingsvux.

Mer om regeringens satsning på Migrationsverket här.

Skattesänkningar och skattehöjningar

Budgeten innehåller också vissa skattesänkningar för nästa år. En del av dem presenterades redan våras. Bland annat ska momsen på reparationer halveras. Tanken är att folk oftare ska laga till exempel kläder, skor och cyklar istället för att slänga dem. Fler reparationer av denna typ väntas också öka arbetsmarknaden för nyanlända. Dessutom utökas det så kallade rutavdraget till att gälla även vitvaror i hemmet. Förhoppningen är även här att mindre ska slängas och mer repareras.

Men skatten höjs också. Det mest uppmärksammade är att den så kallade brytpunkten för statlig inte skatt höjs som tidigare. Det innebär att cirka 40.000 fler personer ska betala statlig skatt. Denna förändring är känd sedan länge men börjar gälla från och med 2017.

Det ska billigare att reparera prylar.

”Försvunna” välfärdsmiljarder

Den del i budgetpropositionen som kanske uppmärksammats mest är de tio så kallade välfärdsmiljarderna, pengar som ska gå till kommuner och landsting för att förstärka vård och omsorg genom att fler personer kan anställas. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting är pengarna redan intecknade. De har ”försvunnit”eftersom de behövs för att täcka underskotten i kommunernas budgetar.

Läs om de ”försvunna” välfärdsmiljarderna här!

Debatt i Agenda om välfärdsmiljarderna.

Starka finanser eller...

Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) är statens ekonomi stark. Hon räknar med ett utrymme för reformer på 24 miljarder i budgeten som läggs fram i dag.

Inte helt oväntat ifrågsätter oppositionen finansministerns ljusa bild av det ekonomiska läget. De borgerliga tycker bland annat ett det är fel att låna till nya utgifter och därmed öka underskotten. I den högkonjunktur som nu råder borde man i stället minska underskotten och skaffa sig en buffert inför sämre tider.

I en intervju i SVT:s Agenda i söndags sade finannsministern bland annat att Sveriges ekonomi är stark och att den rödgröna regeringen fick ta över stora överskott efter alliansregeringen.

– Dem betade vi av ganska snabbt, men flyktingkrisen förra hösten belastade statsfinanserna. Framförallt i år och nästa år, sade Magdalena Andersson.

–Hade vi inte haft ökade kostnader för flyktingkrisen förra hösten hade vi haft överskott i dag.

Se intervjun med finansministern här!

Budgeten – så funkar det

Har du koll på ”kungen av budgetar”? Vår korta film ger den superenkla förklaringen!

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Höstbudgeten 2016

Mer i ämnet