Butiken som sålde kudden ska ha använt ett asiatiskt tyg som förlaga, men menade att eftersom det var så pass många symboler på kudden så ska de ha missat svastikan.

Butiksinnehavaren tar bestämt avstånd från nazismen.

– Vi beklagar om vårt misstag har upprört eller sårat någon, säger butiksinnehavaren till SVT Nyheter.

David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria och forskare i kognitiv semiotik på Lunds universitet, har förståelse för att människor i väst reagerar på att se svastikan på produkter.

– Vi får se på hur symboler används idag, och idag dominerar tolkningen av svastikan genom sin relation till nazismen, inte som en indisk solsymbol, säger han till SVT Nyheter.

”Ett mångkulturellt samhälle tolkar symboler på olika sätt”

Symboler och dess betydelser kan dock förändras över tid, enligt Dunér, särskilt i ett mångkulturellt samhälle.

– Symboler bygger på vana, och då kan de också förändras. Eftersom vi har ett mångkulturellt samhälle tolkar vi vissa symboler på olika sätt, det är inte så att alla tolkar den här som nazistisk, men jag tror att det är den dominerande associationen som vi får.

”Symboler påverkar oss”

Dunér anser att det ligger i tiden att diskutera symbolers inneboende kraft.

– Symboler för saker påverkar oss, vi reagerar på symboler, inte bara verkliga händelser. Det är en sak att reagera på nazismens brott, men vi reagerar också på dess symboler, som i sig inte rent konkret dödar människor. Att man drar upp den här svastikan som diskussionsfråga, det är typiskt för vår tid, tycker jag, avslutar han.