Anna Nyberg är forskare inom stress på Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet. Foto: Pressbild

Stressforskare: ”Var uppmärksam på stressymptom”

Uppdaterad
Publicerad

Under tisdagskvällen chattade Anna Nyberg från Stressforskningsinstitutet med läsarna. Mängder av frågor ställdes, här är några av dem.

klouten: Hej ! Jag har efter en tio månader lång överstressad period, varav 3 månader sjukskrivning, nu ETT alternativ av läkaren: Lyckopiller... Vågar inte, vill inte, tror inte. Finns det det andra vägar? Läkaren vill eller vägar inte längre sjukskriva mig efter press från FK. Vad ska jag säga och göra?

Anna Nyberg: Hej!

Det finns förstås andra alternativa behandlingar till antidepressiva läkemedel. Till exempel har kognitiv beteendeterapi och fysisk aktivitet goda resultat vid stress och depressioner. Jag tycker att du ska fråga din läkare om det finns möjlighet att istället få träffa en kurator eller psykolog om du känner dig mer bekväm med det. 

Ilse: Hej! Vad jag ser omkring mig är att de som känner (och ställer själv) höga krav i jobbet har det också i privatliv. Det hela privat-/arbetsliv-balansen handlar hos dem mer om livsbalansen i helheten. Finns det forskning kring detta?

Anna Nyberg: Hej Ilse!

Ja det finns forskning som undersöker konflikten mellan arbete och privatliv och den totala arbetsbördan av arbete och familjeliv. Vi blir stressade av om det finns en stor konflikt mellan sfärerna eller om den totala arbetsbördan blir för stor. Å andra sidan finns också forskning som visar positiva hälsoeffekter av att ha flera roller i livet. Att ha höga krav på sig själv, vilket ibland kan höra samman med en lägre självkänsla, kan också kopplas till högre risker för överengagemang och därmed stress och utmattning. 

Lever på hoppet: Hej Anna! Jag har precis börjat återhämta mig från en tung period med utbrändhet och sjukskrivning på grund av stress. Jag upplever att det går bättre och bättre varje dag, men jag har märkt att vissa förmågor som jag hade innan detta verkar ha minskat. Exempelvis klarar jag knappt av enkel huvudräkning längre, eller minnas namnet på personer jag känt i hela mitt liv. Jag har två frågor: 1. Vad beror detta på, är det någon slags skada hjärnan har drabbats av? Och 2. Om det är så, kan det bli bättre? Det känns jobbigt att ha så pass nedsatt tankeförmåga.

Anna Nyberg: Hej!

De problem du beskriver är inte ovanliga vid en utmattningsperiod och den typen av kognitiva förmågor kan ta väldigt lång tid att få tillbaka helt. Om du precis nu börjar återhämta dig efter denna tunga period tycker jag att du kan ha lite tålamod, det är troligt att det kommer att bli bättre.

Anna: Hej! Jag undrar om det går att bli helt återställd efter utmattningssyndrom? Kommer det alltid att finnas en extra stresskänslighet? Vad rekommenderar du som bästa återhämtningsmetod? Jag håller på med yoga bland annat. Det känns välgörande, och som att det hjälper, dock märker jag fortfarande att kroppen lätt går upp i helspänn av stress, och att jag blir helt stirrig och matt/låst i huvudet. Är uppe på 50 procent nu, på väg tillbaka efter utmattningssyndrom. Kommer jag alltid att ha denna förmåga att gå från noll till 100 på stressfronten för småsaker, eller kommer det att försvinna så småningom? Kan man bli helt återställd?

Anna Nyberg: Hej Anna!

Det tar ofta lång tid att bli helt återställd efter en utmattningsdepression/period. Fysisk aktivitet och yoga samt annat som du själv upplever som lustfyllt och avkopplande är det jag skulle rekommendera dig att lägga mycket tid på just nu. Ge dig själv tid och lyssna på din kropp!

SO: Hej! Jag är mycket stressad på grund av olika saker. Skilsmässan, längtan efter min familj och arbetet. Jag är inte jag längre. Jag jobbar heltid och är stolt över mitt jobb och vill inte förlora det. Jag har domningar i hela min vänstra sida i ryggen som strålar ner till hälen. Jag har svårt att fokusera och har yrsel. Jag vill inte erkänna att jag måste söka hjälp.

Anna Nyberg: Hej! Vad bra att du skriver hit! Jag tycker att du ska söka hjälp hos till exempel din husläkare eller hos företagshälsovården om ni har sådan på ditt jobb. Det är jättebra att du uppmärksammar dina symptom och tar dem på allvar. Jag vill verkligen uppmuntra dig att prata med andra om dina besvär, inte skämmas det minsta eftersom det är så vanligt, och söka hjälp på en gång!

Solrosen: Att leva i familj med kroniskt sjuk vuxen maka/make som förvärvat funktionshinder och samtidigt förväntas arbeta är pressande och stressande. Hur allvarlig är den känslomässiga stressen? Hur ser man till att inte båda blir sjuka enligt dig?

Anna Nyberg: Hej Solrosen!

Jag tycker att det är en viktig fråga du tar upp, nämligen den känslomässiga stressen. Den är troligtvis en viktig bidragande orsak till stress just då man lever med någon som behöver mycket hjälp eller arbetar professionellt med det. Varje människa måste ju se över sin egen situation. Om du upplever att din livssituation är så stressande att du tror att du kan bli sjuk tycker jag att du ska ta det på allvar, prata med andra, ta hjälp och försök få lite perspektiv på just din situation. Börjar du få stressymptom tycker jag att du på en gång ska söka upp din husläkare för vidare stöd.

Mahamed: Hej! Jag har varit trött senaste veckorna och senaste veckan har jag haft någon slags spänningsvärk och vet inte vad det beror på. Kan det vara stress? Pluggar 100 procent och jobbar 50 procent kan jag tillägga.

Anna Nyberg: Hej! Ja det låter som att det skulle kunna vara stressrelaterat. Skulle du kunna dra ner på ditt engagemang och arbeta/plugga lite mindre en tid?

Henry: Jag jobbade som sjuksköterska men slutade på grund av stort ansvar under stress. Det mådde jag ej bra av. Jag har senaste åren jobbat som undersköterska och trivts men ändå känt att jag vill mer. Så nu har jag provat att jobba som sjuksköterska igen. Vissa dagar får jag tillbaka den hemska känslan jag hade innan jag slutade och önskar att jobba som undersköterska. Men andra dagar känner jag att det är så roligt men läskigt med ansvar. Hur länge kan man gå och känna så här utan att det är skadligt? Vad bör man göra?

Anna Nyberg: Hej Henry! Finns det någon på din arbetsplats som du kan prata om de här sakerna med, till exempel din chef? Det låter som att du trivs med ditt arbete, det är mer utmanande, men du kanske skulle behöva lite mer stöd i beslutsprocesser? Finns det möjlighet att du på din arbetsplats skulle kunna få det?

Kim: Hej! Jag har varit sjukskriven under några månader för depressiv episod orsakad av utmattning. För mig har det varit svårt, jobbigt men också en bra erfarenhet som jag tror kommer hjälpa mig i ett framtida arbetsliv. Jag är däremot nervös för att arbetsgivare inte kommer se det så och vill inte berätta om det på ett sätt som gör att framtida arbetsgivare får reda på det. Har du något tips om detta eller tankar om vad som är smart att göra?

Anna Nyberg: Hej! Jag förstår att du vill kunna prata om den episoden på ett balanserat sätt. Vad är din uppfattning om vad som orsakade utmattningen? Jag skulle gissa att det inte bara handlar om individuella faktorer hos dig utan också saker i omgivningen som inte var optimala innan detta skedde? Skulle du kunna hitta ett sätt att prata om detta som är nyanserat och inbegriper både en förståelse över externa faktorer och ditt eget ansvar? En sådan berättelse kanske en framtida arbetsgivare skulle kunna förstå och uppskatta?

Kalle: Hej! Vad anser du är de första symtom på utmattningssyndrom som man bör vara observant på? När bör man så att säga dra ören åt sig?

Anna Nyberg: Hej Kalle!

Jag tycker att du ska vara uppmärksam på symptom såsom sömnsvårigheter, svårigheter att koppla av på fritiden, svårigheter att sluta tänka på jobbet eller andra åtaganden som stressar dig, oro, håglöshet, att du själv slutar göra saker som du vanligtvis tycker om, såsom att träffa vänner eller liknande.

Henrik: För fem år sedan var vi med om en jobbig händelse. Efter det fick jag problem med panikångest och stress. Gick KBT och mår oftast bra och gör avslappningsövningar. Ibland blir jag stressad och sover då dåligt och vaknar tidigt och kan inte somna om. Blir då trött och mer stressad. Funderar ibland om jag ska söka hjälp igen. Efter ett tag så blir det bra. Hur gör man för att må bra hela tiden?

Anna Nyberg: Hej Henrik! Jag tycker att du ska rådgöra med en läkare om din situation. Kanske har du möjlighet att få träffa psykolog eller kurator som kan guida dig vidare? Det är ju olika saker som hjälper olika människor att slappna av och du vet bäst vad som hjälper dig. Fysisk aktivitet, att vara ute i dagsljus, yoga och meditation är andra saker som du kanske skulle kunna pröva?

Undrande: Att själv arbeta med människor som mår dåligt måste väl vara en riskfaktor för just känslomässig stress och social utmattning? För trots att handledning ofta ges är det ju ibland svårt att bara ”stänga av” känslor och tankar när en ska gå hem från jobbet. Ens egna tankar och känsloliv är ju en del av de verktyg som en använder i jobbet. Hur kan en träna på att ”stänga av” mentalt?

Anna Nyberg: Hej! Du ställer en viktig fråga, inte minst för att det är just i de yrken/arbetsuppgifter som du nämner som sjukskrivningar för stress och psykisk ohälsa ökar. Jag tror att det inte bara är ett individuellt problem, att vi så att säga ska lära oss att stänga av, utan att det också är en fråga som måste hanteras på organisationsnivå. Offentlig sektor är pressad och jag tror inte att människor ska klara av att hantera alltför långa tider av känslomässigt tunga arbetsuppgifter. De bör kunna varieras lite med annat.

Mattias: Vilket är ditt bästa tips för att minska stress i vardagen? Pluggar 150 procent just nu.

Anna Nyberg: Hej Mattias! Du har en tung arbetsbörda med så mycket plugg. Om jag var du skulle jag försöka lägga tid på fysisk träning i olika former för att vara fysiskt och mentalt i så god form som möjligt. Sedan tycker jag att du ska vara uppmärksam på stressymptom och se till att dra ner på tempot innan du får allvarliga stressymptom. Det kan ta väldigt lång tid att återhämta sig från en utmattningsdepression.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.