Jan Björklund chattade om skolkrisen

Uppdaterad
Publicerad

SVT:s läsare kunde ställa utbildningsminister Jan Björklund mot väggen om de försämrade skolresultaten.

Leane Riiser: Hej! Länderna har ju olika sätt att se på kunskap och värderar olika slags kunskap i sina läroplaner och betygssystem. Tycker du att PISA-undersökningen passar den svenska kunskapssynen?

Jan Björklund: Ja. Kunskaper i matte är kunskaper i matte oavsett land. Jan

Pisa-rapporten 2013

Lovisa, Göteborg: Hej Jan! Jag är 20 år gammal och har varit intresserad av lärarutbildningen. Min pappa, 62, arbetar som högstadielärare och har idag ca 29 000 kronor i lön. Mångårig erfarenhet och år på universitetet ligger bakom. Jag väljer nu istället juristlinjen och undrar – när (!) höjs lönen? Statusen? Tackar så mycket för svar! MVH

Jan Björklund: Lärarlönerna måste upp i Sverige. Detta har påbörjats. Staten går in med stora pengar för finansiera högre löner till skickliga lärare. Senaste löneavtalet får lärarna mer än andra. Jan

Lasse: Du har nu haft sju år på dig att vända den negativa trenden. Hur många år till behöver du på dig för att vända utvecklingen? Hur vore det med en blocköverskridande uppgörelse så att vi får en långsiktig, stabil skolpolitik?

Jan Björklund: Jag bedömer att vi är på väg. De senaste två åren genomförs mycket stora skolreformer; ny skollag, ny läroplan, nytt betygssystem, ny lärarutbildning, ny gymnasieskola. Dessa reformer kommer att bidra till att vända utvecklingen. Ingen kan utlova att resultaten kommer ett visst år, men vändningen kommer. Jan

Erik: Ska skolan ge bildning eller kompetens? Annorlunda uttryckt: hur stor plats anser du att allmänbildning ska ha i förhållande till arbetsmarknadens krav. Kanske mer humaniora?

Jan Björklund: Skolan behöver ge både och. Resultaten sjunker dock mest i dessa, och andra, undersökningar i matte och no. Jan

En som undrar: Det fungerar enligt uppgift utmärkt i vårt grannland Finland. Varför inte kopiera det finska systemet rakt av? I stället för att uppfinna hjulet på nytt ännu en gång?

Jan Björklund: Finlands skolpolitik är en inspiration för mig. Höga krav, tidiga betyg, respekt för läraryrkets auktoritet, ordning och studiedisciplin. Detta ger höga resultat och vi bör gå i den riktningen. Jan

Örjan Liebendörfer: Hur ställer du dig till en oberoende kriskommission med uppdrag att komma med nya förslag om hur skolkrisen ska lösas?

Jan Björklund: Vi har idag aviserat att vi inrättar ett oberoende skolforskningsinstitut för att ta fram forskningsbaserade metoder för att utveckla skolan och undervisningen. Jan

Jakob & Oriol: Hur länge kan du skylla på sossarna?

Jan Björklund: Det historiska ansvaret är delat för de reformer som genomfördes på 70-talet, 80-talet och 90-talet. Kommunaliseringen, avskaffandet av betyg och prov, flummiga kursplaner och otydliga kunskapsmål är delorsaker till dagens kris. Jag har inget behov att skylla på något parti, däremot är det viktigt att identifiera tidigare misstag så att vi kan dra rätt slutsatser om vad som behöver göras. Jan

greeneyed: Varför tror du att pojkarna ligger efter i PISA-undersökningen? Dataspel?

Jan Björklund: ”Eget ansvar” har varit en politisk och pedagogisk trend i skolan i ett par decennier, villket är ett särskilt problem för pojkar med låg motivation för studier.  Vi behöver mer aktiv lärarledd katederundervisning. Mer studiedisciplin tror jag också är viktigt. Vi måste alla berätta för barn och ungdomar att studier är viktigt.

Jan

Musikläraren: Hur ofta är du ute och besöker skolor? Och tycker du att 27 elever i en klass är lagom antal?

Jan Björklund: Ganska ofta. I förra veckan var jag i en lågstadieskola i Jönköping. I morgon är det planerat i en grundskola i Stockholm. Jag lyssnar då på lärare, skolledning och elever. 27 elever låter mycket om det är små barn, mer vanligt om det är tonåringar. Klasstorlek är dock inte allt, med extralärare och halvklasstimmar, kan även större klasser fungera väl. Jan

Svante: Hej! Jag tycker föräldrar har ett stort ansvar att motivera sina barn för skolan och lära barnen respekt för lärare och vuxenvärlden. Jag saknar detta perspektiv i debatten. Har ni förslag för hur föräldrar kan stödjas?

Jan Björklund: Jag delar din uppfattning om föräldraansvaret. Föräldrar och lärare måste tilsammans både stimulera, uppmuntra och ställa krav på eleverna. Jan

Gunnar S: Hej! Ibrahim Baylan nämnde att han såg den försämrade läsförståelsen som allvarligast. Har man tagit hänsyn till andel ej svenskfödda elever vid jämförelsetalen?

Jan Björklund: De allra mest nyanlända invandrareleverna deltar inte i provet. De invandrarelever som kommit de senaste åren, men inte det senaste året deltar dock. Självfallet har de en lägre nivå på läsförståelse än den som är född här. Andelen invandrarelever är dock totalt sett så låg att de påverkar det totala resultatet i mycket liten utsträckning, enligt Skolverket. Jan

MHJS: Om eleverna själva efterfrågar mer disciplin och mer ”katederundervisning” och mindre eget/fritt arbete kanske det är dax att lyssna på dom

Jan Björklund: Ja, absolut. Jan

Anders Plesner: Hur ofta ändras regelverket i skolan i de länder som ligger i topp i internationella jämförelser?

Jan Björklund: Nej, de som ligger i topp behöver ju inte göra så mycket reformer. I Sverige kom många flummiga skolreformer i kölvattnet efter 68 års vänstervåg; avskaffandet av betyg, prov, studentexamen, kunskapskrav t ex. Många av de reformer som jag driver fram nu har ju vuxit fram som ett  behov att städa i tidigare reformer. Finland nappade aldrig på 68-vågen, något som de har glädje av nu. Jan

Fredrik : Vilket år kommer vi gymnasielärare få elever som era skolförbättringar gett effekt på?

Jan Björklund: Svårt att säga. Men hela grundskolan gjordes ju om med ny läroplan, nya kursplaner, nya betyg och nya nationella prov från och med läsåret 2011/12. Successivt kommer ju eleverna i kommande årskullar att påverkas av dessa reformer. 2020 har de första eleverna gått igenom hela grundskolan med den nya skolpolitiken. Jan

SVT Nyheter: Chatten är nu stängd. Vi tackar utbildningsministern och er som skickat frågor.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Pisa-rapporten 2013

Mer i ämnet