I framtiden kan södra Sverige bli av med en årstid, sa meteorologen i vår klimat-chatt. Foto: TT

Era 8 frågor och meteorolog-Pereriks svar om klimatet

Publicerad

Vår planet blir allt varmare – men frågan är hur allvarligt det är och vad vi kan göra för att bromsa klimatförändringarna ? SVT:s meteorolog Pererik Åberg svarade på läsarnas frågor. Här är ett urval, både från de som är oroade över utvecklingen och de som tvivlar på forskarnas larm.

1. Kommer årstiderna kunna ”suddas” ut här i Sverige om t.ex Arktis blir isfritt? Mvh Tomas Westling

SVAR: Det vi ser i nuläget är att vintern blir kortare, så det skulle kunna bli en årstid som suddas ut i södra Sverige. Mindre skillnad mellan ishavet och Ekvatorn ger möjlighet för mer och fler låsta lägen, som tex långvarigt regnande eller långvarig torka. Sommaren kan jag inte direkt svara på

2. Hur ser du på att vi ofta uppmanas att ändra vårt beteende som individer, men problemet är så omfattande att det krävs förändringar på systemnivå? /Eva

SVAR: Blir lite sur faktiskt. Den hållbara nivån för vad varje person i världen kan släppa ut ligger på mellan 1-1,5 ton och i dag släpper redan samhället och dess funktioner ut ca 2 för varje svensk. Du som individ kan alltså nolla, utan att komma ner på en hållbar nivå. Men med detta sagt måste också sägas att det vi som individer gör spelar roll eftersom varje svenska idag står för upp mot 10 ton. 

3. Kan planeten hitta tillbaka till normal temp? Finns det en naturlig återhämtning? Om 10 000 år? Eller är klimatförändringen ett E. L. E? (extintion level event tror jag det kallas)? /Joachim

SVAR: Slutar vi släppa ut koldioxid kommer halterna att minska naturligt. Men det tar tid för hälften av det som vi släpper ut nu kommer stanna kvar i omkring 100 år.

4. Jag är 13 år och jag undrar vad man kan göra för att förhindra detta problem. Finns det någonting jag kan göra till nytta?/Elmo

SVAR: Det finns nog massor men en del är att prata och diskutera problemet med dina föräldrar och andra vuxna. De är de som just nu har makten att göra förändringar. Gör bra val genom livet och (om jag får föreslå) bli naturvetare och arbeta med forskning i framtiden.

5. Hur lång tid tror du tar det innan vi ser stora flyktingströmmar pga torka och obeboddhet etc? /Daniel

SVAR: Det beror helt på hur infrastrukturen förändras i drabbade länder och vilket styrelseskick de har. Strängt taget har en demokrati i stort sett aldrig drabbats av svältkatastrof.

6. Om jag är total egoist, kommer jag att drabbas under min livstid? Jag är 50 år idag och blir säkert 85. /Örjan

SVAR: Små förändringar kommer du märka av men de stora förändringar kommer kommande generationer märka av ganska mycket.

7. Räcker det med 36 mätstationer för att konstatera en uppvärmning på 1 grad på hundra år? /Rolf

SVAR: 36 stationer placerade ute i landet kan ge en bra indikation på vad som händer. De pekar mot samma resultat som övriga miljontals observationer världen runt liksom satellitmätningar. Så i detta fall skulle jag säga ja.

8. Hej såg Rapports propaganda om att det har blivit varmare om man tittar 100-årsperiod! Om man vill vara saklig och se på än längre period som man ska göra när det handlar om detta så ser man att det är normalt med svängningar! Det har varit både kallare och varmare! Fattar inte varför ni går på sådana enkla vinklingar! /Peter

SVAR: Klimatet förändras och har alltid förändrats. Det förändras av olika orsaker och på olika tidsskalor. På riktigt långa tidsskalor (miljarder till miljoner år) så är kontinenternas placering på jordklotet och halten av koldioxid viktigast. På långa tidsskalor (miljoner till tusentals år) är det främst jordbanan som har betydelse.

De senaste 500 000 åren syns tydliga och regelbundna svängningar mellan kallt och varmt klimat som förklaras med regelbundna svängningar i jordbanans förhållande till solen (s.k. Milankoviccykler). Koldioxidhalten är också av betydelse eftersom förändringar i denna förstärker klimatförändringar som orsakas av astronomiska förhållanden.

De senaste 10 000 åren har det globala klimatet varit förhållandevis stabilt. Variationer i klimatet har framförallt orsakats av variationer i jordbanan, men i viss mån också av variationer i solstrålningen samt vulkanutbrott. Uppvärmningen sedan 1900 har ingen motsvarighet under de senaste 1000 åren; både vad gäller storleken på uppvärmningen och på hur snabbt den gått. Sedan 1900 har den globala årsmedeltemperaturen ökat med 0.8°C. Det kan jämföras med den uppvärmning som skedde efter att den senaste istiden kulminerade för ca 21 000 år sedan; då steg temperaturen 4-5°C på 10 000 år.

De senaste hundra årens uppvärmning beror främst på ökade halter av växthusgaser, ökad halt av växthusgaser betyder att mer värme stannar i atmosfären istället för att stråla ut i rymden. Förändringar i kontinenternas placering och i jordbanan är för långsamma för att kunna förklara klimatförändringar på 100 år. Förändringar i solstrålning påverkar klimatet, men de variationer i solstrålning som uppmätts under 1900-talet kan högst förklara 10 % av uppvärmningen. Vulkanutbrott och naturliga svängningar i klimatet (som till exempel El Niño) kan ha stor påverkan på temperaturen enskilda år, men har liten betydelse för den långsiktiga trenden. Utsläpp av partiklar påverkar också klimatet. Globalt är nettoeffekten av ökade partiklar en avkylning, men det råder osäkerheter om storleken på denna.

SVT rapporterade · Läs hela chatten med Pererik Åberg

19.34
Om man tittar på kurvan som ni grundar era slutsatser på så kan man även säga att medeltemperaturen var på en nedåtgående trend fram till 1990 då..
Verkar lite fel att grunda temperaturökningen på de senaste 29 åren, tittar man på kurvan så kan man säga anta eller säga att det var en global uppvärmning under en tioårsperiod mellan 1930-1940 också.
Svårt att dra några definitiva slutsatser av så pass relativt kort tidsperiod.
Det fanns en varmare period runt 1930-1940 som klimatforskare har kunnat koppla till en ändring av solinstrålningen. 
19.40
Hej och välkommen till chatten! Nu sitter Pererik Åberg redo och börjar svara på era frågor.
Med vänliga hälsningar, Jonas Ohlin, moderator.
19.45
många stora forskare i världen och Sverige som inte är beroende av FN pengar säger att klimatrapporten är manipulerad och att det inte har varit någon klimat förändring på jorden sen1998 trots dramatiskt ökad koldioxid i atmosvären ????
@berit - Hej
Det är mycket få forskare som är beroende av FN-pengar. Det IPCC gör är att sammanställa hur forskningsläget ser ut just nu, även med andra teorier som inte beaktar koldioxiden som ansvarig. 
19.46
Blir det en kall påsk
19.46
Med tanke på höjd havsvattennivå. Kan man redan nu konstatera om medelvattennivån har stigit? Gäller hav givetvis.
@MagnusU - Ja
19.49
"Men det var troligen mer än tre miljoner år sedan halterna låg på samma nivå som i dag. En period då jorden var cirka 10 grader varmare och med en flera meter högre havsnivå"(Per-Erik Åberg)

Fråga: Om inte jorden gick under när den var 10 grader varmare, kan den väl inte "gå under" när den endast är 1,1 grader varmare idag? (enkel fråga?)
@ylvam - Hej 
Det är inte frågan om jorden går under eller inte utan vad som händer när klimatet snabbt förändras. Hur blir levnadsvillkoren för växter, djur och oss människor i framtiden.
19.50
Om Sverige slutar generera koldioxid, hur mycket minskar koldioxidhalten i atmosfären
@RolfHellström - varje svensk släpper ut cirka 11 ton koldioxid per år och hållbart ligger på mellan 1 till 1,5. 
19.51
Hur är det verkligen möjligt att veta att det blivit 1 grad varmare på 100 år! Ser det som omöjligt annat än det är en uppskattning då knappast funnits så exakt mätning åtmindstånde den första tiden av århundradet. Samt svängningar sträcker väl sig längre än ett sekel. Vad har SVT använt för mätmetod.
@Owe - Hej Owe
SVT gör inga mätningar utan de är plockade från SMHIs öppna data. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val 2018 - Klimat

Mer i ämnet