Sveriges befolkning testades minst men hade överlägset flest smittade i covid-19 under pandemins första två år, visar en ny rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Coronarapport: Sverige utmärker sig bland de nordiska länderna

Uppdaterad
Publicerad

En ny coronarapport, framtagen av SCB och andra nordiska statistikmyndigheter, visar att Sveriges befolkning testades minst under pandemins första två år. Samtidigt visar rapporten, som analyserar pandemins socioekonomiska effekter, att Sverige hade flest bekräftade fall av covid-19 i jämförelse med grannländerna.

Till skillnad från Danmarks invånare, som fram till och med det tredje kvartalet 2021 testats för covid-19 i genomsnitt sju gånger per person, låg snittet i Sverige under samma period på 1,2 test per person.

– Danmark hade det överlägset högsta snittet i Norden. Sverige hade det lägsta, säger projektkoordinatorn Lars Werke på SCB:s sektion för internationella relationer.

Coronapandemin

Samtidigt hade Danmark den lägsta andelen positiva testsvar per invånare (0,9) medan Sverige hade det tveklöst högsta per invånare (8,9).

Antalet tester inte enda anledningen till smitta

Man ska däremot inte se det låga antalet tester i Sverige som den enda anledningen till den höga andelen positiva testsvar, menar Lars Werke. Detta eftersom befolkningen i både Finland och Norge testades i något större utsträckning.

Sverige hade omkring 11 000 bekräftade fall av covid-19 per 100 000 invånare i slutet av det tredje kvartalet 2021. Lägst antal bekräftat smittade fanns under samma period i Finland, som hade ett antal på 2 500 per 100 000 invånare.

Även dödsstatistiken sticker ut

Sverige utmärker sig även när det kommer till dödsstatistiken. I slutet av det tredje kvartalet 2021 hade 140 personer per 100 000 invånare dött i covid-19 i Sverige. Under samma period hade Danmark 45 döda per 100 000 invånare och Island 9 döda per 100 000 invånare.

Men enligt Lars Werke bör man se på jämförelsen mellan länderna med försiktighet. Statistiken kan ha påverkats eftersom dödsfallen kan ha registrerats på olika sätt. Den kan också ha påverkats mot bakgrund av vilka dödsorsaker som angetts.

Den totala dödligheten är ett säkrare mått, särskilt om man tittar på olika åldersgrupper eftersom sammansättningen kan skilja sig åt i olika länder.

Under 2020 steg antalet dödsfall bland äldre i Sverige påfallande mycket, för att under 2021 sjunka. I de andra länderna såg det annorlunda ut.

Olika strategier för testning

De nordiska ländernas strategier för testning har skiljt sig åt under pandemin, bland annat vad gäller testning i samband med smittspårning och för covidbevis.

”I Sverige har strategin genom pandemin varit att testningen prioriterats till de grupper där testningen gör mest nytta för att minska sjukligheten och smittspridningen”, skriver Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, i en kommentar till SVT Nyheter.

Fakta om rapporten

Rapporten är framtagen av statistikmyndigheterna i de nordiska länderna och beskriver utvecklingen på flera socioekonomiska områden mellan mars 2020 till det tredje kvartalet 2021 – i några fall även till det fjärde kvartalet samma år. Fokus ligger på frågor om hälsa, arbetsmarknaden, företagande och makroekonomi. Några av rapportens tyngdpunkter är:

  • Samtliga länders BNP föll (6-8 procent) under andra kvartalet 2020, men återhämtade sig under det tredje kvartalet.
  • I samtliga länder, utom Island, steg antalet sysselsatta under 2021 till nivåer som var högre än i början av coronapandemin.
  • I fyra av fem länder föll både import och export. Under 2021 skedde en återhämtning, med reservation för Island där fallen under 2020 var större.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet