Vildsvinen vinner allt större mark – bokstavligen talat, när hela tomter, fotbollsplaner och odlad åkermark vänds upp och ner under djurens framfart. En av de bönder som drabbats är lantbrukaren David Pettersson.

– För mig och många av mina kollegor handlar det om framtidstro. Man ser inte en hållbar utveckling av lantbruket som det är nu. Samtidigt som vi inte heller ser hur vi ska kunna nå upp till de mål som myndigheter sätter på oss: Att vi ska öka livsmedelsförsörjningen, bidra till en större biologisk mångfald och så vidare – när vi hela tiden blir motarbetade av vildsvinen, säger han och tillägger:

– Kostnaderna blir för stora, vi överger åkermarker och vi har biologisk mångfald och arter som är knutna till den mark vi nu överger.

”Ge tillbaka”

Men Carl-Gustaf Thulin, viltforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, har ett annat perspektiv. Han anser att den problemorienterade synen på vilda djur är bekymmersam.

– Det gäller vildsvin, det gäller älgar, det gäller vargar. Under de senaste hundra åren har vi människor tagit allt större yta av naturen i anspråk. Nu tycker jag det börjar bli dags att ge tillbaka till de vilda djuren.

”viltindexera arealbidragen”

Men vi vet att vi behöver mat – och David han säger att det här inte går – vilka lösningar för en fungerade samexistens ser du?

– Vi kan till exempel viltindexera arealbidragen, har man mer djur på sina marker så får man en relativt större andel av arealbidragen. Vi kan också tänka oss att faktiskt hägna in åkrarna. För mig är framtidsvisionen om hållbarhet en samexistens med de vilda djuren.

Hägna in – är det en möjlighet?

– Vi håller på med det just nu, det är att kippa lite efter andan, säger David Pettersson.