Hur kan arbetarrörelsen ha spelat en stor roll i svenskarnas syn på nationaldagsfirandet? Foto: TT/SVT

Därför är svenskarna så dåliga på att fira Nationaldagen

Uppdaterad
Publicerad

Svenskarna har länge haft en kluven inställning till sin nationaldag. Och en av anledningarna kan vara den svenska arbetarrörelsen, enligt etnologen Jonas Engman.

– Arbetarrörelsens idé är mer en internationell solidaritet än nationell patriotism.

Från sekelskiftets ”svenska flaggans dag” till den nuvarande röda nationaldagen. Firandet på 6 juni har ofta varit sparsmakat bland befolkningen. Men att patriotismen inte är närvarande hos svenskarna är fel. Den tar sig däremot ofta uttryck på andra sätt, som i de där känslosprutande sportögonblicken, anser Jonas Engman, etnolog och intendent på Nordiska museet.

– Där är vi väl minst lika goda, eller dåliga, nationalister som vilka andra som helst.

Se intervjun med honom – och arkivbilder från 70-talet – i klippet ovan.

Nationaldagens historia

1893 hölls den första vårfesten på Skansen i Stockholm på initiativ av Skansens grundare Artur Hazelius. Festen fick sin avslutning den 6 juni med en stor flaggfest. Några år senare börjar man fira ”svenska flaggans dag” med närvaro av bland annat kungahuset.

Det var även den 6 juni 1523 som Gustav Vasa valdes till svensk kung och samma datum 1809 fick Sverige en ny regeringsform. Efter ett riksdagsbeslut 1983 ersattes ”svenska flaggans dag” med den officiella ”nationaldagen” och 2005 blev det även en röd dag i kalendern.

Källa: Institutet för språk och folkminnen, Nordiska museet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.