Kommer coronapandemin att påverka välfärdens utformning?
Det menar finansminister Magdalena Andersson (S) som i en intervju med Dagens Nyheter strax före jul hävdade att pandemin kommer att leda till ett paradigmskifte i synen på offentlig verksamhet. Enligt finansministern kommer efterfrågan på gemensamma lösningar att öka och coronakrisen kommer att leda till färre privatiseringar och marknadslösningar inom välfärden.
Det är en uppfattning som inte delas av den politiska oppositionen. Och knappast heller av regeringens samarbetspartier, Centerpartiet och Liberalerna. För i Januariöverenskommelsen som reglerar samarbetet mellan regeringen och C och L är man överens om att inte inskränka i privata företags möjligheter att bedriva verksamhet inom välfärden. Kvalitetskrav ska vara styrande:
”Den enskildas valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen. Därför behövs en mångfald av aktörer och goda villkor för enskilt drivna verksamheter inom välfärden som underlättar den enskildes aktiva val. Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden...”
Och i en annan punkt i överenskommelsen talas det uttryckligen om sjukvård och äldreomsorg:
”Konkurrensneutralitet ska råda mellan offentliga och fristående vårdgivare, såväl vad gäller ekonomiska villkor, en fungerande tillståndsgivning, som kvalitetskrav.”
Att både privata och offentliga utförare ansvarar för skola, vård och omsorg har blivit vanligare i Sverige det senaste decenniet. Det gäller både inom kommuner och regioner. 160 kommuner har infört Lagen om valfrihetssystem (LOV) som innebär fri etablering av privata utförare och fritt val för brukare, patienter eller elever.
Var femte plats på landets äldreboenden finns idag hos privata företag. Och 17 procent av alla timmar inom hemtjänsten utförs i privat regi. Detta enligt statistik från Socialstyrelsen som gäller för 2019.
Nästan vartannat besök i primärvården, alltså vårdcentraler, ungdomsmottagningar, mödravårdscentraler mm, sker hos en privat vårdgivare. Det uppger SKR, Sverige kommuner och regioner:
Primärvård i privat regi 2019
Läkare: 44 %
Övriga yrkesgrupper: 49 %
Primärvård totalt: 47 %
Den statliga Coronakommissionen presenterade i sitt första delbetänkande i höstas hård kritik mot bristerna i äldreomsorgen som visat sig under pandemin. Bland annat kritiserades samordningen mellan regionerna som ansvarar för sjukvården och kommunerna som sköter omsorgen.
Agenda åkte till Huddinge kommun, söder om Stockholm. Där pågår en politisk dragkamp om den kommunala hemtjänsten som idag utgör 60 procent av all hemtjänst i kommunen. En majoritet i vård- och omsorgsnämnden med kristdemokraterna i spetsen har beslutat att helt lägga ner den offentligt drivna hemtjänsten och ersätta den med privata utförare. Beslutet har mött häftiga protester och överklagats till domstol.
Nyligen beslutade förvaltningsrätten att upphäva nämndens beslut med motiveringen att en så genomgripande förändring bör beslutas av kommunfullmäktige och inte en enskild nämnd. Kommunen överväger nu om den domen ska överklagas.
I vår studio för att diskutera detta finns finansminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson (M).
Vi undrar om det finns grundläggande, ideologiska skillnader mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i synen på det offentligas och det privatas roll i den framtida välfärden.