De får bort hat från Facebook

Uppdaterad
Publicerad

Trots att Facebook har ett ansvar för att rensa bort hot och hat riktat mot människor med utländskt påbrå och hbtq-personer förekommer det fortfarande på sajten. Nu har människor i en hemlig och sluten Facebookgrupp med hjälp av svensk lag lyckats få sociala mediejätten att stänga ner hatsidor.

– Enligt lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor har Facebook ansvar för det som finns på deras plats, men på de svenska hatsidorna är det inte ovanligt att de har 30.000, 50.000 eller 100.000 ”likes”. Det visar på problemets omfattning i Sverige, säger Behrang Kianzad, debattör och snart examinerad jurist.

Han startade gruppen för att få bort hot och hat på Facebook efter att företaget låtit öppet hatiska grupper som till exempel ”Vit makt negerslakt”  finnas kvar på deras sida. Efter påtryckningar och uppmärksamhet från medier valde dock Facebook ta bort gruppen.

Blivit mer sofistikerat

I dag har de som vill sprida hat och hetsa mot folkgrupper blivit mer sofistikerade, menar Maria Svensson, som är medlem i den slutna gruppen, som har funnits i drygt ett år.

– Heter man något tydligt som ”Vi hatar invandrare” då stängs det ner. Så man är lite mer taktisk, inriktar sig på traditioner, religioner och bakverk som ”negerbollar”, säger hon.

Men trots namnen på hatgrupperna kan innehållet vara grovt rasistiskt och hotfullt. På en sida som säger sig motverka den så kallade islamiseringen av Sverige kan information om numera nedlagda nazistiska Svenskarnas parti spridas.

I en annan grupp där tiggande EU-migranter diskuteras kan det stå:

”Dags att börja skjuta av de jävla tiggarna.”

Måste anmäla flera gånger

I gruppen som Behrang Kianzad och Maria Svensson är medlemmar i har man märkt att det nästan aldrig räcker med att anmäla hatgrupper en enda gång. De har insett att det krävs att många gör det samtidigt, och man måste överklaga Facebooks första beslut genom att påpeka för företaget att innehållet i den anmälda gruppen strider mot både företagets regler och svensk lagstiftning.

– Det händer inte så mycket om man som enskild person anmäler, utan det krävs att man är många och att man är ihärdig om man vill ha en förändring, säger Maria Svensson.

På så sätt har de nära 500 medlemmarna hunnit stänga ner ett 30-tal sidor med hatiskt innehåll. Maria Svensson säger att hon ibland försöker att föra en diskussion om minoriteters situation, men hon når inte alltid fram.

– En gång slutade det med att de tyckte att jag skulle utvisas, för att jag inte tyckte som de gör.

”Rasism får fötter”

Den slutna gruppen ger sig inte på enskilda individer som sprider hat, men medlemmarna är övertygade om att det är viktigt att få bort hatgrupper, eftersom de menar att hatet kan leda till fysiska attacker på minoriteter.

– Spridandet av nidbilder, spridandet av fördomar och pur rasism, får efter ett tag fötter, menar Behrang Kianzad.

SVT har sökt Facebook för att höra hur företaget jobbar med att stoppa hets mot folkgrupp, men en talesperson meddelar att företaget inte är tillgänglig för en intervju den närmaste månaden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.