Maxstraffet för djurplågeri eller brott mot djurskyddslagen är två års fängelse, men de allra flesta döms till bötesstraff.
– Det är oerhört svårt att få domstolarna att döma till fängelse, säger Lena Jacobsson, förundersökningsledare på djurskyddspolisen.
Det längsta straffet som har dömts ut för djurplågeri är 15 månader. En man hade torterat sin hund genom att bland annat hänga upp den i en krok och ge upprepade slag. Slutligen hade han strypt hunden till döds och dumpat den i en sopsäck i skogen.
Domen föll 2011. Sedan dess, 2012-2018, har endast elva personer dömts till fängelse för djurplågeri, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. Samtidigt anmäls runt 1 700 fall årligen.
Straffen har fått kritik
Det har länge funnits kritik mot att straffen för djurplågeri är för milda. Därför tillsatte regeringen en utredning förra året för att se över straffen. Särskild utredare är rådmannen Lars Wallinder.
– Bakåt i tiden har det mest varit väldigt allvarliga, uppsåtliga och i vissa fall till och med tortyrliknande fall som lett till fängelse. Men de har varit ganska få, säger han.
Två huvudfrågor
Enligt Lars Wallinder är det framför allt två huvudfrågor de tittar närmare på i utredningen.
– Den första är om man ska skärpa straffen genom att exempelvis införa grovt djurplågeri med en strängare straffskala än brott av normalgraden. Den andra är om man ska avkriminalisera vissa brott som är på bötesnivå och kanske gå över till administrativa sanktionsavgifter i stället för straffrättsliga påföljder.
Senast den 31 januari 2020 ska resultatet av utredningen redovisas för ansvarig minister.