Sverigedemokraterna stänger av en tjänsteman på SD:s riksdagskansli efter uppgifter i tidningen Expo om att mannen är engagerad i högerextrema sammanhang. Arkivbild. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Analys: ”Debatten om 'de blåbruna' blir en del av valrörelsen”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Debatten om ”de blåbruna” tog idag ny fart när en SD-tjänsteman avslöjades som aktiv i vit makt-rörelsen. Men saken tog en helomvändning när det senare avslöjades att han också har arbetat för Miljöpartiet. Ändå kommer uttrycket ”de blåbruna” att användas i valrörelsen nästa år.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Att vara brun i politiken är fult. Ingen politiker i en demokrati vill anklagas för att vara brun. Det väcker associationer till nazism och fascism.

Den senaste tiden är det framför allt Miljöpartiets språkrör som kallat oppositionen till höger för ”de blåbruna”. Det bruna inslaget står Sverigedemokraterna för, enligt Miljöpartiet.

När Per Bolund använde uttrycket i söndagens partiledardebatt i SVT ilsknade SD-ledaren Jimmie Åkesson till och ställde upprepade frågor om Bolund kallade honom nazist?

Avslöjandet väcker frågor

I dag tog den här diskussionen en ny vändning. Först avslöjades att en tjänsteman vid Sverigedemokraternas riksdagskansli varit verksam i vit makt-rörelsen. Miljöpartiets språkrör kunde inte dölja sin belåtenhet över detta avslöjande. Senare under dagen framkom dock att samma tjänsteman, förvisso för drygt tjugo år sedan, också arbetat för Miljöpartiet.

Att han också arbetat för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet under lång tid är en annan omständighet som innebär att den politiska skadan för Sverigedemokraterna reduceras avsevärt. Avslöjandet skapar dock frågetecken kring de säkerhetskontroller som görs vid tillsättningar av tjänster i den centrala statsförvaltningen.

Oavsett vad lär diskussionen om ”de blåbruna” fortsätta in i valrörelsen. Räkna med att debatten om SD:s roll i svensk politik och andra partiers samarbete med SD blir en av valfrågorna också nästa år.

Kan avgöra valutgången

Ideologiskt är Sverigedemokraterna en motpol till framför allt Vänsterpartiet och Miljöpartiet, men också till Socialdemokraterna. Dessutom är det maktpolitiskt viktigt för dessa partier att försöka stoppa framväxten av ett nytt borgerligt block som samarbetar med SD. Det kan avgöra valutgången nästa år.

Det är i detta ljus Stefan Löfvens ständiga angrepp på SD de senaste åren ska ses. Maktpolitiskt har det trots allt varit en framgång även om Socialdemokraternas knappast har vunnit några väljare på det.

Men angreppen fungerar som mobiliserande i det egna partiet och den här debatten var också starkt bidragande till att den borgerliga alliansen sprack efter valet 2018.

För Miljöpartiet, som slåss med dåliga opinionssiffror, handlar det också om att försöka sätta det egna partiet i fokus för en ideologisk diskussion om högernationalism och högerpopulism. Här kan också finnas en del väljare att hämta. Stora väljargrupper, framför allt på vänsterkanten, ogillar Sverigedemokraterna starkt och vill stoppa dess inflytande.

Fortsatta anklagelser

Redan när Gustav Fridolin var språkrör försökte han göra Miljöpartiet till Sverigedemokraternas huvudmotståndare. Återstår att se om det lyckas denna gång.

Men synen på Sverigedemokraterna är också splittrad bland borgerliga väljare. Det var ju ytterst det som ledde till att alliansen gick i graven. Dagens avslöjande om SD-tjänstemannen underlättar inte ett närmande mellan borgerliga partier och Sverigedemokraterna.

Ändå kommer det att ske för utan det har M-ledaren Ulf Kristersson ingen chans att bli statsminister. Och därför kommer också anklagelser om ”de blåbruna” att fortsätta användas. Ytterst står regeringsmakten på spel.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.